Vetenskap

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Svenska satelliten Mats ska kartlägga jordens atmosfär

Uppdaterad
Publicerad

En låda med solpanel och ett avancerat teleskop är Sveriges senaste bidrag till rymdforskningen: Satelliten Mats sändes upp på fredagskvällen och ska lägga grund till de första globala kartorna över vågor på hög höjd i atmosfären.

Det är 21 år sedan Sverige senast fick upp en forskningssatellit i rymden. Nu kommer nästa och dess uppgifter påminner mycket om vad tidigare svenska forskningssatelliter riktat in sig på, nämligen forskning om jordens atmosfär.

Vid 23-tiden på fredagen meddelar Rymdstyrelsens Linda Megner till TT att de fått en första kontakt med Mats.

– Vi har fått en liten första kontakt. Allt ser bra ut. Vi har fått ett livstecken av Mats. Det tar 90 minuter för den att åka ett varv runt jorden och nu väntar vi på nästa signal, säger Linda Megner, som är projektledare för Mats.

På Rymdstyrelsen i Solna väntar nu forskare och ingenjörer, som varit med och byggt samt utformat forskningsprojektet där Mats ingår, på fler signaler från satelliten.

Se hela uppskjutningen här.

Vågorna i atmosfären finns i olika skalor och är oftast osynliga. Men de ”atmosfäriska gravitationsvågorna” ger upphov till globala mönster som binder ihop atmosfären på motsatta sidor av klotet. Bilder och mätningar från Mats ska ge en 3D-bild av atmosfärvågorna. Det väntas hjälpa forskarna till bättre modeller över klimat, väder och rymdväder.  

Atmosfärvågorna kan bildas av störningar som kommer från varm- eller kallfronter, åskväder eller berg.

Mats är stor som en diskmaskin, väger på marken ungefär 50 kilo, och ska cirkla runt jorden på 600 kilometers höjd. Som jämförelse befinner sig Internationella rymdstation i en bana ungefär 400 kilometer upp. Starten sker med en raket från Nya Zeeland.  

Sveriges förra forskningssatellit, Odin, sändes upp från Svobodnyj i Ryssland i februari 2001. Odins planerade livslängd var två år, nu har den alltså gått på övertid i 19 år och bidragit med kunskap om hur klimat och medeltemperatur på jorden påverkas och förändras. Odin är mest svensk men också ett internationellt samarbete, där det ingår delar från Kanada, Finland och Frankrike.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: Historien om svenska forskningssatelliter. Foto: SVT Arkiv

Sveriges forskningssatelliter genom tiderna

  • Viking uppsänd 1986, studerade processer som leder till norrsken. Projektet slutade 1987.   
  • Freja uppsänd 1992, studerade liknande processer som Viking men med mycket högre upplösning, bl a kopplingar mellan jordens inre magnetosfär och jonosfären. Projektet avslutades 1996.   
  • Astrid 1 (döpt efter Astrid Lindgren) uppsänd 1995, studerade de neutrala partiklarnas roll i jordens atmosfär. Projektet avslutades efter cirka två månader.   
  • Astrid 2 uppsänd 1998, studerade norrskenet och dess uppkomst i detalj. Projektet avslutades 1999.   
  • Odin uppsänd 2001, har studerat bland annat stjärnbildning, mekanismerna bakom minskningen av ozonlagret och följderna av den globala uppvärmningen. Projektet har inte avslutats eftersom Odin i skrivande stund fungerar och har gjort över 100 000 varv runt jorden. (Enligt planen skulle Odin fungera i två år).   
  • Förutom dessa forskningssatelliter har Sverige skickat upp satelliter med andra uppgifter, till exempel Tele-X för telekommunikationer (1989-98), och teknikdemonstrationen Prisma för att öva formationsflygning i rymden. Sverige har också deltagit i flera europeiska projekt.   
  • Det allra första svenska “rymdskottet” skedde sommaren 1961: en sondraket döpt till Pluttnik sköts upp för att studera nattlysande moln. Dessa ska nu även Mats studera.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.