Det är 21 år sedan Sverige senast fick upp en forskningssatellit i rymden. Nu kommer nästa och dess uppgifter påminner mycket om vad tidigare svenska forskningssatelliter riktat in sig på, nämligen forskning om jordens atmosfär.
Vid 23-tiden på fredagen meddelar Rymdstyrelsens Linda Megner till TT att de fått en första kontakt med Mats.
– Vi har fått en liten första kontakt. Allt ser bra ut. Vi har fått ett livstecken av Mats. Det tar 90 minuter för den att åka ett varv runt jorden och nu väntar vi på nästa signal, säger Linda Megner, som är projektledare för Mats.
På Rymdstyrelsen i Solna väntar nu forskare och ingenjörer, som varit med och byggt samt utformat forskningsprojektet där Mats ingår, på fler signaler från satelliten.
Vågorna i atmosfären finns i olika skalor och är oftast osynliga. Men de ”atmosfäriska gravitationsvågorna” ger upphov till globala mönster som binder ihop atmosfären på motsatta sidor av klotet. Bilder och mätningar från Mats ska ge en 3D-bild av atmosfärvågorna. Det väntas hjälpa forskarna till bättre modeller över klimat, väder och rymdväder.
Atmosfärvågorna kan bildas av störningar som kommer från varm- eller kallfronter, åskväder eller berg.
Mats är stor som en diskmaskin, väger på marken ungefär 50 kilo, och ska cirkla runt jorden på 600 kilometers höjd. Som jämförelse befinner sig Internationella rymdstation i en bana ungefär 400 kilometer upp. Starten sker med en raket från Nya Zeeland.
Sveriges förra forskningssatellit, Odin, sändes upp från Svobodnyj i Ryssland i februari 2001. Odins planerade livslängd var två år, nu har den alltså gått på övertid i 19 år och bidragit med kunskap om hur klimat och medeltemperatur på jorden påverkas och förändras. Odin är mest svensk men också ett internationellt samarbete, där det ingår delar från Kanada, Finland och Frankrike.