Men för att även dessa produkter ska bli ekologiskt hållbara behöver nya tillverkningsprocesser till. Och det är just detta som forskare i Lund, tillsammans med forskare från Danmark, arbetat fram en ny modell för.
Inom kort startar Sveriges första så kallade bioraffinaderi, där grundsubstansen för plaster och allt det andra som idag görs från olja, istället ska raffineras fram från jordbruksprodukter.
Unik bakterie skapar plast
– Vi har tagit fram en bakterie – Halomonas boliviensis – som kan omvandla kemikalier i växter till plast, berättar bioteknikforskaren Martin Hedström, när han visar runt i den forskningsbaserade anläggningen.
Processen är densamma som i ett oljeraffinaderi, förutom att det är växter och inte olja som stoppas in i början. I ett första skede mals växterna ner till en ”gröt”. Sen får växtgröten jäsa i stora tankar där bakterien som forskarna tagit fram använder kemikalier i växterna som näring. Bakterien omvandlar och lagrar då dessa som energi i form av en polymer som sedan kan förädlas till bioplast i en uppreningsprocess.
Slutprodukten är en molekyl som kan bli grunden i allt från plastpåsar till bilinredning.
Stort intresse från industrin
– Det här är en forskningsanläggning så vi får inte fram några stora mängder ännu, men många företag är redan intresserade. I stor skala finns möjligheten att ersätta olja på så här sätt, säger Martin Hedström.
I första hand är det restprodukter från jordbruket som stoppas in i processen. På så sätt kan man först ta rätt på det som blir mat, i veteaxet till exempel, och sedan använda resten i bioraffinaderiet för plaster och andra kemikalier, eller omvandla det till biogas i andra processer för t.ex. miljövänligt drivmedel.
”Etiskt försvarbart”
Men precis som när det gäller etanoldebatten finns samma typ av kritik mot den här tillverkningen; ska man verkligen använda mat för att göra plaster eller bränsle, när så stor del av jordens befolkning svälter?
– Jag tycker att det är etiskt försvarbart, säger Martin Hedström. Det går inte alls åt lika stora arealer jordbruksmark för att odla växter till den här processen som när det handlar om att framställa etanol. Vi får ut mycket mer av mycket mindre helt enkelt.
Bodil Appelquist
SVT Vetenskap