Fredrik Bäckhed och hans forskargrupp vid Wallenbergslaboratoriet vid Göteborgsuniversitet har länge intresserat sig för hur tarmfloran påverkar diabetes och övervikt.
Så när Ole Fröbert vid Örebro universitet och Svenska brunbjörnsprojektet föreslog ett samarbete kring björnars tarmflora var de förstås intresserade. Björnar har ju den märkliga förmågan att de kan kombinera högt födointag med orörlighet under lång tid, utan att drabbas av diabetes eller hjärtkärlproblem.
Överraskande resultat
Forskargruppen från Göteborg analyserade avföringsprover från 16 frigående björnar – tagna både under sommaren och under vintern. Och resultaten överraskade till och med dem själva.
– Jag trodde visserligen att det skulle vara skillnad på tarmfloran under sommar- och vintertid, men att skillnaderna skulle vara så stora var överraskande, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och ledare för projektet.
Tarmfloran från vinterbjörnarna uppvisade mycket lägre diversitet, alltså färre sorts bakterier samt färre firmikuter och actinobakterier.
Aktiv sommartarmflora
Det verkar som att tarmfloran under sommaren, när björnarna ska äta upp sig inför den långa tiden i idet, är mer aktiv och dessutom har en unik förmåga att lagra energi.
Forskarna tog nämligen tarmflora från björnen både sommar- och vintertid och odlade bakterierna på laboratorium. Sedan fördes bakteriefloran in i bakteriefria möss och så observerade man hur det påverkade mössen.
Trots att båda grupperna fick samma kost blev sommartarmfloramössen fetare. Och det som överraskade forskarna var att det skedde utan att de förlorade sin känslighet för insulin. Hos människor brukar fetma associeras med högre insulintolerans och därmed risk för diabetes, men hos möss med sommarbjörntarmflora fanns alltså inga sådana tecken.
Det verkar alltså som att björnarna får stor hjälp av sin specialiserade sommartarmflora, när de ska samla på sig ett fett inför vintern och ändå behålla hälsan.
Hjälp mot undernäring
Nu tror forskarna att människor som lider av undernäring skulle kunna ha nytta av de här nya kunskaperna. Till exempel kan eventuellt cancerpatienter som ofta har svårt att tillgodogöra sig näring få bakterier som hjälper dem.
– Jag är den första att erkänna att en sådan tillämpning är långt borta, säger Fredrik Bäckhed. Men det här öppnar för mer forskning inom det området i framtiden.
Forskningsstudien publiceras i tidskriften Cell reports.
