Tidigt födda blir oftare psykiskt sjuka

Uppdaterad
Publicerad

En ny studie på för tidigt födda svenskar visar att de betydligt oftare drabbas av psykisk ohälsa än andra.

Det är en grupp brittiska och svenska forskare som med hjälp av svenska vårdregister nu kartlagt vad för tidigt födda barn riskerar att drabbas av i vuxen ålder. Undersökningen baseras på statistik från hela 1,3 miljoner svenska barn, födda mellan 1973 och 1985.

Forskarna har studerat vårduppgifter om den psykiska hälsan från 16 års ålder hos dessa 1,3 miljoner svenskar. Allt för att kunna skönja ett eventuellt samband mellan tidig födsel och psykisk ohälsa.

Och enligt forskarna finns det alltså ett tydligt samband.

En mängd psykiska sjukdomstillstånd var överrepresenterade hos personer som fötts extremt tidigt, alltså före den 37:e graviditetsveckan. När forskarna tittade på barn som fötts ännu tidigare – före den 32:a graviditetsveckan – så var frekvensen av psykisk ohälsa ännu högre.

Fyrdubbel risk

Av 10523 personer som togs in på sjukhus för psykiska sjukdomstillstånd så var hela 580 för tidigt födda, vilket är en kraftig överrepresentation. Barn som var födda före den 37:e graviditetsveckan visade sig löpa ungefär en fördubblad risk att drabbas av psykisk sjukdom. Barn födda före den 32:a graviditetsveckan var risken ungefär fyrdubbel.

Bland vissa sjukdomar var de för tidigt födda ännu mer överrepresenterade. När det gäller till exempel risken för bipolär sjukdom (med mani och depression) så var risken sju gånger högre att drabbas för de för tidigt födda, jämfört med övriga befolkningen.

När det gäller psykoser och depressioner så är risken att drabbas dubbelt så stor för de kraftigt för tidigt födda, jämfört med övriga befolkningen. Sedan tidigare vet man också att det finns ett samband mellan schizofreni och barn som föds tidigt med låg födelsevikt.

Anorexi också överrepresenterat

Varför drabbas då de för tidigt födda barnen? Sven Cnattingius är en av forskarna vid Karolinska Institutet som deltagit i studien, och han tror att det kan finnas flera olika samband, men att hjärnskador vid förlossningen kan vara en av orsakerna:

– Det omogna barnets hjärna är mer känsligt för miljöfaktorer. Risken för psykosutveckling kan kanske påverkas av förändringar som uppkommer på grund av exempelvis bristande syretillförsel, säger Sven Cnattingus.

Som exempel på en sjukdom som kan utvecklas på så vis nämner han anorexi.

– Jag har bland annat studerat anorexi, där de för tidigt födda visar sig vara överrepresenterade. Och där förklaras det med att det är en hjärnskada som man kan drabbas av, vid själva födelsen, eftersom de för tidigt födda är så mycket skörare. Och att den hjärnskadan i sin tur kan bidra till beteendestödningar.

– Men jag tror inte man kan få ihop alla dessa olika psykiska sjukdomstillstånd till en orsak. Däremot ser man en tydlig överrepresentation av för tidigt födda, och det är en väldigt stor studie som gjorts under lång tid, säger Sven Cnattingius.

Vården av tidigt födda avgörande

En brasklapp till resultatet bör dock läggas in: Sedan barnen i studien föddes har en hel del förändrats inom vården för de för tidigt födda barnen, bland annat genom att bättre se till att syretillförseln till hjärnan är god. Och just hur de för tidigt födda tas om hand kan vara avgörande, menar Sven Cnattingus.

– Det har skett mycket inom vården och vi kan inte säga att exakt samma siffror som i den här studien skulle gälla för barn som föds idag, säger Sven Cnattingius.

Han betonar också att de flesta för tidigt födda trots allt inte utvecklar psykisk sjukdom.

– De är överrepresenterade inom en rad psykiska sjukdomstillstånd, men om man vänder på det kan man se det som att de allra flesta av de för tidigt födda faktiskt inte blir psykiskt sjuka.

Studien är gjord av forskare från King’s College i London och från Karolinska Institutet i Stockholm, och den publiceras idag i tidskriften Archives of General Psychiatry.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.