Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Sfäriska tomrum tror forskare är en viktig del i stjärnornas kretslopp.

Tom jättebubbla skvallrar om hur stjärnor tänds

Uppdaterad
Publicerad

Chockvågor från gamla supernovor skapar sfäriska tomrum i rymden. Rester från den forna stjärnan skapar sfärens “skal” och ger nya rön om stjärnbildning.

En gigantisk bubbla – nästan helt tom. Det är upptäckten forskarna vid Center for Astrophysics, Harvard och Smithsonian gjorde när de analyserade nya 3D-kartor över Vintergatan.  

– Det här tomrummet tros ha skapats av en exploderande stjärna för omkring tio miljoner år sedan, säger Alexis Brandeker som är astronom vid Stockholms universitet. 

Upptäckte tomrum

Rymdteleskopet Gaia har försett oss med nya mätningar över vår närliggande galax. Med den nya informationen har forskare byggt upp en 3D-karta som gör det möjligt att se hur stoft och gas fördelar sig i rymden. 

Forskarna använde kartorna för att studera området mot stjärnbilderna Taurus och Perseus som är två väl kända områden med stor stjärnbildning. Där upptäckte de hur molekylära moln av stoft och damm låg tydligt organiserade i förhållande till varandra, vilket man inte observerat tidigare. 

De molekylära molnen var samlade kring en sfär, likt skalet på en bubbla. Rymden innanför skalet var nästintill tom på stoft och damm. 

En supernovas rester

Bubblan skapas efter tryckvågen från en eller flera gamla supernovor, tror forskarna. 

När en stjärna exploderar skjuts all materia iväg. Upptäckten visar att det är den här explosionen som skapar det sfäriska ytskiktet – bestående av molekyler från den forna stjärnan.  

Gasen i de molekylära molnen kan bli så pass tät och varm att en kärnreaktion startar. Alltså, en ny stjärna tänds. 

Hjälper stjärnbildning

Rester från supernovor skulle alltså kunna vara en anordning som hjälper stjärnbildning. 

– Explosionen skyfflar på gasen och trycker ihop den – tills densiteten blir så pass hög att de kollapsar av sin egen vikt och bildar stjärnor. Supernovor kan alltså vara en av de mekanismer som gör gasen i molnen tillräckligt tät, säger Alexis Brandeker. 

Forskarna tror att bubblor ständigt uppstår och försvinner i galaxen till följd av supernovor, och är en viktig faktor i stjärnans kretslopp. 

Gaia, det fotograferande och avståndsmätande rymdteleskopet, har försett forskarna med data som skapat den nya kartläggningen av rymden. 

“En stjärna ändrar färg beroende på hur mycket stoft och damm som finns mellan oss och stjärnan. När man tittar på olika stjärnor med olika färg och kombinerar det med det uppmätta avståndet från Gaia så fick man fram de här 3D-kartorna” -  Alexis Brandeker. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer