Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Världsbankens förre forskningschef Branko Milanovic varnar för växande klyftor. Foto: Jens ErgonVisa alla (5)
Visa alla (5)

Toppekonom varnar för växande klyftor

De växande klyftorna i den rika världen utgör ett allt större hot, varnar Världsbankens förre forskningschef Branko Milanovic.

– Det är en utveckling som riskerar att fortgå i decennier och leda till allvarliga problem, säger Milanovic i en intervju med SVT.

Milanovic, som anses världsledande när det gäller studier av globala inkomstklyftor, besökte i veckan Sverige för en konferens på Handelshögskolan i Stockholm.

Milanovic har under lång tid kartlagt ojämlikhet inom och mellan världens länder. Utvecklingen under de senaste 25 åren präglas enligt Milanovic av två trender: En positiv, med en framväxande medelklass i tillväxtekonomier som Kina, som minskat gapet mellan fattiga och rika länder; och en problematisk, med växande klyftor inom världens rika länder, där de allra rikaste dragit ifrån och de lägre inkomstskikten släpar efter alltmer.

Vinnare och förlorare

– Förenklat kan man säga att vinnarna dels har varit en liten global elit, dels Kinas och tillväxtekonomiernas nya medelklass, medan förlorarna är västvärldens låginkomsttagare och lägre medelklass. De ena har fått inkomstökningar på 70-80 procent, för de andra har det stått still.

Hur sambanden ser ut mellan de växande klyftorna i den rika världen, en allt rikare elit och den framväxande medelklassen i länder som Kina har debatterats flitigt.

– Det är svårt att bena ut de exakta orsakskedjorna. Flera mekanismer har föreslagits: Ekonomisk globalisering, där kapital, varor och produktion flyttas allt lättare över världen; teknologisk utveckling, som gynnar de med hög utbildning och rätt färdigheter; och politiska, institutionella förändringar, som sänkta skatter och allt högre löner för toppchefer. I den här processen har vissa grupper och länder gynnats, andra inte. Det som folk ser i slutänden är resultatet, ett antal grova tendenser som tycks äga rum samtidigt. Då är det inte orimligt koppla samman dom. Och då blir det hela också en politisk fråga.

Klyftor växande hot

De växande klyftorna i den rika världen har på senare år uppmärksammats av en rad ledande forskare och institutioner, däribland OECD, IMF och den omtalade franske ekonomen Thomas Piketty. Gemensamt har varit att klyftorna börjar betraktas som ett problem. Andra röster har hävdat att man då glömmer den positiva trenden i forna fattiga länder som Kina. Men Milanovic instämmer inte i den kritiken.

– Om världen vore en enda stor enhet så skulle man möjligen kunna hävda att de växande klyftorna i väst inte utgör ett problem. Men i verkligheten består världen av länder. Och i den rika världen har en stor grupp människor sett sin inkomster stå och stampa samtidigt som de rika drar ifrån alltmer. Samtidigt uppfattar sig den här gruppen alltmer utkonkurrerad av arbetskraft i andra delar av världen.

På vilket sätt innebär det ett hot?

– Den här utvecklingen kan mycket väl fortsätta i 20-30 år till. Och då kan det leda till stora problem. Populism och plutokrati är två exempel. Dels kan man räkna med ett allt större missnöje bland förlorarna i den rika världen. Det kommer populistiska partier utnyttja, som Front National i Frankrike. Och dom kommer inte längre att vara marginella. Samtidigt finns en tendens att den globala elit som drar nytta av globaliseringen alltmer försöker kontrollera utvecklingen och den politiska agendan. Kort sagt, du får mer av plutokrati, samtidigt som globaliseringsprocessen pressas vidare utan förändringar.

Piketty lyfte debatten

I fjol var Milanovic en av dom första att uppmärksamma den franske stjärnekonomen Thomas Pikettys bok Kapitalet under det 21:a åthundradet – ett verk som enligt Milanovic förnyat forskningsfältet om ojämlikhet och ekonomisk utveckling.

Den era av jämlikhet i den rika världen som nådde sin kulmen under efterkrigstiden byggde enligt Piketty på speciella omständigheter – bland annat världskrigen, unikt hög tillväxt och marknadsregleringar som dämpade kapitalets roll. Sen 1970-talet har enligt Piketty tillväxten sjunkit i den rika världen, samtidigt som avregleringar och sänkta skatter gjort att förmögenheter och kapital får allt större betydelse. De rika blir allt rikare och klyftorna växer – något Piketty och Milanovic befarar kommer att fortsätta.

– Det Piketty gör är att koppla samman ekonomisk tillväxt, fördelningsfrågor och relationen mellan arbete och kapital. Och han bygger sin analys på en enorm mängd data från de rika länderna under flera hundra år. Det är en omdanande bok som kommer att få betydelse under lång tid, hävdar Milanovic.

Teorierna står sig

Otaliga toppforskare och ledande ekonomer har under året kastat sig in i debatten om Pikettys teorier, med både lovord och benhård kritik. Men enligt Milanovic har Piketty hittills klarat stormen utmärkt.

– Boken har attackerats på otaliga sätt. Mestadels från höger, men också från vänster. Det är en rik bok, 1000 sidor, med digert innehåll, dataunderbyggnad och vågade hypoteser. Alla kan hitta något som dom inte ställer upp på. Men ärligt talat så tycker jag inte att någon av attackerna varit särskilt framgångsrik. Ramverket och kärnan i boken har enligt min mening stått sig mycket bra. Och det kommer att bidra till mängder av ny forskning.

Men även om Milanovic lovordar Pikettys bok så är han pessimistisk till den lösning den franske ekonomen framför för att stävja de växande klyftorna – höjda skatter på förmögenheter och kapital, och allra helst en internationell eller global beskattning.

Pessimistisk inför framtiden

– Hans förslag är logiska utifrån hans teorier. Frågan är om de kan få genomslag. Där är jag inte optimistisk. Då krävs politiskt stöd i ett stort antal rika länder, som EU. Jag har svårt att se det hända. Teoretiskt borde de rika länderna kunna göra något. Att omfördela några procent av BNP borde inte vara ett problem. Men i praktiken finns hinder. Kapital är lättrörligt och länder konkurrerar med allt lägre skatter. Politiskt råder en slags känsla att det inte går att höja skatter, trots att de är betydligt lägre idag än tidigare.

I dagsläget är Milanovic pessimistisk inför framtiden. Något borde enligt Milanovic göras åt de växande klyftorna – men han har svårt att se en förändring komma till stånd.

– Om utvecklingen ska brytas så krävs omfördelning i de rika länderna. Men jag har svårt att se det hända. Jag kan inte se vilka politiska krafter i exempelvis USA som ska höja skatter eller satsa på offentlig skola. Hela frågan om klyftorna fördes upp på agendan efter finanskrisen. Då fanns ett moment för förändring. Idag har jag svårt att se det. I EU är det litet annorlunda. Här har krisen bitit sig fast längre. Missnöjet är större. Här kan det finnas möjligheter. Men jag har svårt att se att en drastisk förändring under kommande år.

Vetenskapens värld sände i våras ett program om de växande ekonomiska klyftorna. Programmet kan fortfarande ses på SVT Play.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play