Men, om du vill försäkra dig om att kunna se stjärnfallet riktigt bra bör du bege dig norrut.
-Bäst chanser att se stjärnfallet är norra lapplandsfjällen, säger SVT:s meteorolog Åsa Rasmussen till Rapport.
Även i ostligaste Svealand och i Roslagen finns goda möjligheter att se stjärnfallet.
Det som i dagligt tal kallas stjärnfall är i själva verket meteorskurar, band av grus som jorden ”kör över”. När gruset hettas upp och förångas syns ett ljusspår på himlen under någon sekund.
-Som mest kan man se 50-60 stjärnfall i timmen, säger Niklas Henricson.
Hans observatorium håller kvällsöppet onsdag till fredag och särskilda handledare kommer att finnas på plats för att peka ut intressanta objekt på natthimlen. Men det går utmärkt att beskåda himlaspelet med blotta ögat. Förutsättningarna är bra för fina observationer just nu eftersom månen inte är uppe, vilket gör himlen mörkare. Under onsdagen var det dock molnigt i södra Sverige, vilket kan vara bekymmersamt.
-Vi får hoppas att det klarnar upp. Men även med ett tunt molntäcke ska man kunna se vad som händer, säger Niklas Henricson.
TT: Får man önska sig något när man ser stjärnfall?
-Absolut! Personligen tror jag inte på sånt, men det är klart att man får göra det!
TT/SVT
Fakta: Återkommande fenomen
• Det aktuella stjärnfallet härstammar från meteorskuren Perseiderna, som återkommer varje år i augusti.
• Meteorströmmen härrör från Swift-Tuttles komet, en periodiskt återkommande komet med cirka 130 års omloppstid.
• Det stoft som Swift-Tuttles komet har spritt ut längs banan träffar varje år jordatmosfären och observeras då som Perseiderna.
• Swift-Tuttles komet upptäcktes 1862 av de amerikanska astronomerna Lewis Swift och Horace Tuttle, men äldre observationer är kända, ända tillbaka till 69 f Kr.
Källa: Nationalencyklopedin (TT)