Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Är det dags för Nobelpris till forskarna som upptäckte de märkliga bakteriekolonierna? Hör mer om så kallade bakteriefilmer och två andra möjliga prisvinnare. Foto: Kwang-Tao Chou, UC San Diego, TT

Upptäckten att bakterier kommunicerar kan belönas med Nobelpriset i kemi

Uppdaterad
Publicerad

Ska årets Nobelpris i kemi gå till forskarna som avslöjade bakteriernas kemiska språk? SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström hoppas dock på jordaniern Omar Yaghis supermaterial som både kan samla upp dricksvatten ur morgonens dagg och dra ut koldioxid ur atmosfären.

Kan bakterier prata med varandra?  

– Ja! De har förmågan att kommunicera och bygga bo tillsammans. Länge trodde man att de encelliga bakterierna var tråkiga typer som enbart levde var och en för sig. Men Peter Greenberg, som idag kallar sig för socio-mikrobiolog, har sedan 1970-talet forskat om hur encelliga bakterier både kan samarbeta och bråka om mat. Han döpte deras sätt att kommunicera till quorum sensing.  

Hur kommunicerar de?

– Bakterierna sänder ut kemikalier som säger ungefär ”Här är jag”. Då kan bakterierna i gruppen räkna ut hur många bakterier de har runt sig. När de är tillräckligt många kan de agera som en enda varelse, till exempel gå till attack, eller bygga upp sitt gemensamma bo som kallas för biofilm. Det är en slags fästning som både fungerar som skydd mot omvärlden och mat åt bakteriekolonin som bor där.

Men var finns de här kolonierna?

– Spåret av det allra första livet som har upptäckts är faktiskt fossil av en bakteriell biofilm. Den är 3,5 miljarder år gammal och finns i Australien. Både karies och plack i tänderna är exempel på biofilm. Biofilms-infektioner i inopererade proteser eller hjärtklaffar är idag ett stort problem inom vården.

Så vilka bör få priset?

– Peter Greenberg och molekylärbiologen Bonnie Bassler som också har gjort flera upptäckter om bakteriernas språk. De blev bägge belönade med det prestigefulla Wolfpriset i år, vilket är en indikation på att Nobelpriset kan vara nära.

Du har en favorit också som har hängt med några år?

– Det är kemisten Omar Yaghi som har uppfunnit en slags molekylbollar, metallic organic frameworks, förkortat MOF. Det är ett extremt poröst material som kan användas för att fånga upp koldioxid ur vatten, förvara väte eller att utvinna dricksvatten ur luftens vattenånga.

Har du någon bubblare då?

– Förra året listade tidskriften Nature engelsmannen John Jumper som en av de tio mest inflytelserika forskarna år 2021. Han arbetar på det brittiska företaget Deepmind och har lett den grupp som utvecklade Alphafold – ett program som med artificiell intelligens kan förutsäga proteinernas form. Ett ovärderligt verktyg för världens alla experimentella kemister – skriver Nature. Men frågan är om världen är mogen att ge Nobelpriset till artificiell intelligens.

Tidigast 11:45 idag får vi veta vem eller vilka som tilldelas Nobelpriset i kemi 2022. Se presskonferensen på SVT play från 11:40 eller på svt.se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.