– Fisken har börjat återhämta sig eftersom fisketrycket har minskat stadigt de senaste tio åren. Och nu, för första gången på länge, så fiskas det på ett sånt sätt att det är hållbart för flera arter, säger Paul Fernandes, fiskeriforskare vid Aberdeens universitet i Skottland.
Han har varit med och sammanställt en ny stor studie, där forskarna har analyserat data från fiskerinäringen och havsforskningen i flera europeiska länder. Över tjugo fiskarter i haven kring norra Europas kuster, däribland våra nordiska hav, har studerats.
Rimligare mängder
Kortfattat så jämförde forskarna hur fisket har förändrats under årens lopp med hur mycket fisk som faktiskt har funnits i haven vid olika tidpunkter. Det visar sig att sedan 2002 har fisketrycket minskat kontinuerligt, och att det nu fiskas i hållbara mängder av många arter.
– Slutsatserna i den här studien bekräftar vad vi har publicerat tidigare och det faktum att fisken börjar återhämta sig bygger numera på hårda fakta, säger Max Cardinale, som länge har forskat på fiskebestånd vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Allt är inte frid och fröjd än
Men även om nyheterna verkar goda för många fiskarter, så gäller det ännu inte för alla. Torsken är ett exempel som fortfarande fiskas för mycket.
– På vissa ställe måste fisketrycket på torsk fortsätta att minska. Sen finns det också många arter som vi inte har kunnat dra några slutsatser om eftersom det finns för lite data, säger Paul Fernandes.
Dessutom gäller den här studien bara en del av Europas havstillgångar. På andra ställen, som i Medelhavet och Svarta havet, har forskarna ännu inte sett samma återhämtning.
– Så vi måste vara medvetna om att fisketrycket måste hållas nere även i fortsättningen, säger Paul Fernandes.
Vad behövs det göra från politiskt håll för att bibehålla den positiva trend som ni ändå har sett?
– Fiskare kommer framöver att möta mer fisk, mycket mer än vad de får lov att fånga. Det kommer troligtvis leda till utrop om större fiskekvoter igen. Men politikerna måste se till att fisket inte går tillbaka till samma höga nivå som vi upplevde under andra halvan av 1900-talet, där fiskebestånden inte klarade av att återhämta sig.
– Naturen måste få en chans att ha sin gång.
Studien
publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Bland de studerade fiskarterna finns ansjovis, lodda, torsk, hälleflundra, kolja, sill, makrill, rödspätta, vitling och sjötunga.