Forskare menar att anledningen till att vi inte hittar bevis för avancerat liv i rymden är för att de helt enkelt kan vara utdöda. Foto: Mark Wilson

Utomjordingarna kan vara utdöda

Publicerad

I universum finns mängder av potentiellt beboeliga planeter — ändå har vi hittills inte några bevis för utomjordiskt liv.

Orsaken kan vara att utomjordingarna helt enkelt är utdöda, enligt en ny studie.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astrobiology, konstaterar forskarna att det är märkligt tyst ute i rymden.

De senaste årens upptäckter av hundratals exoplaneter, planeter utanför vårt eget solsystem, antyder att det sannolikt finns förutsättningar för avancerat liv på en mycket stor mängd himlakroppar.

Så varför ser vi inga spår efter några utomjordingar? Sökandet efter radiovågor eller optiska bevis för avancerade livsformer i andra solsystem har inte gett några resultat.

Detta är märkligt. Många forskare har ansett att liv uppstår relativt enkelt om de rätta kemiska förutsättningarna finns, och att det dessutom utvecklas mer eller mindre automatiskt mot allt större komplexitet. Ges tillräcklig tid borde intelligenta varelser så småningom uppstå.

Rent statistiskt borde vi ha besökts av några av dessa varelser. Men som bekant har ingen kunnat framföra bevis för något sådant.

Är vi ensamma?

En möjlig förklaring är att liv inte uppstår så lätt som de många antagit. I så fall är jorden ett undantag. Vi skulle då vara ganska ensamma i världsalltet.

Å andra sidan finns det en trygghet i det scenariot. Om själva uppkomsten är det svåraste ögonblicket har livet på jorden den värsta flaskhalsen bakom sig.

En annan möjlighet är att liv uppstår lätt men i de flesta fall också dör ut ganska snabbt. Det är den tanken som den nya studien bygger på.

Forskarna, som är verksamma vid Australian National University i Canberra, Australien, pekar på att det mesta talar för att merparten av de livsformer som uppstår i universum utplånas när deras planeter blir alltför varma, eller alltför kalla.

Jorden är precis lagom för liv. Men i begynnelsen var sannolikt förutsättningarna relativt bra även på Mars och Venus, våra närmaste grannar i världsrymden.

Katastrof på Venus

Trots detta gick det illa. I dag har Venus en atmosfär som mest består av koldioxid och ett atmosfärtryck som är 90 gånger högre än jordens. Temperaturen vid ytan är cirka 400 plusgrader — så nära helvetet man kan tänka sig.

Mars är, å andra sidan, en fruktansvärt kall plats. Snittemperaturen ligger runt 60 minusgrader, och atmosfären är mycket tunn.

Om det funnits liv på någon av dem utvecklades det aldrig förbi det mikroskopiska stadiet.

Det som hände på jorden, enligt de australiska forskarna, var att livet hann bygga upp förutsättningar för sin fortsatta existens. Genom att samverka med den fysiska miljön skapades allt som är nödvändigt för att planeten skulle bli långsiktigt beboelig — rätt temperatur, en syrerik atmosfär, ett någorlunda stabilt klimat.

Konceptet är grunden i den så kallade Gaiahypotesen, formulerad av den brittiska atmosfärforskaren James Lovelock, och uppkallad efter den grekiska gudinnan Gaia.

Värsta flaskhalsen

Forskarna tror att detta är den värsta flaskhalsen. Livet i sin begynnelse är så sårbart att det sällan utvecklas tillräckligt snabbt för att överleva. Bara i undantagsfall lyckas det bygga upp den form av skydd vi har på jorden.

Tanken är tilltalande eftersom den förklarar varför vi inte funnit några tecken på utomjordiskt liv. Men den är självfallet omöjlig att bevisa.

Det finns också forskare som har påpekat att Gaiahypotesen har brister. Livet på jorden har inte alltid varit sin egen bästa vän utan har vid flera tillfällen varit på väg att utplåna sig självt, oftast genom att de fotosyntetiserande organismerna producerat antingen för mycket eller för lite syre.

Om forskarnas idé håller är med andra ord oklart. Men om den rymmer ett uns av sanning är det fullt möjligt att utomjordingarna är tysta på grund av att de är utdöda.

Fakta: Utomjordiskt liv

Sedan länge har det spekulerats om den möjliga existensen av utomjordiskt liv. Att vissa planeter härbärgerar mikrober av något slag är högst troligt, men om det finns mer avancerade livsformer därute är mer oklart. Sökandet efter sådant liv, bland annat vad gäller radiovågor, har hittills varit resultatlöst.

Det har inte hindrat att utomjordingar länge har varit ett favoritämne inom populärkulturen, kanske främst inom filmen. Kända filmer med utomjordingar som tema är bland andra Världarnas krig, Invasion från världsrymden, Alien, 2001, Närkontakt av tredje graden, ET, Solaris, Prometheus, Independence Day, Contact och Interstellar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.