Vad ska vi med vargen till?

Publicerad

200 eller 400? Flera tusen, eller inga alls? Debatten om hur många vargar Sverige kan härbärgera är infekterad. Men frågan är varför vi ska ha varg överhuvudtaget.

Fyller vargen någon funktion, eller kan mänskliga jägare ersätta den? Internationella toppforskare på området har nu samlats i Stockholm för att svara på den frågan.

-Vargen påverkar hela ekosystemet och är avgörande, inte bara för många djurarter utan även för växtligheten. Det här ser vi genom hela historien. Det säger Blaire van Valkenburgh, professor i evolutionär biologi vid University of California och en av de forskare som nu är i Stockholm på Kungliga vetenskapsakademien för att diskutera frågan om det finns någon nytta med vargen.

Påverkar hela ekosystemet
Under senare år har forskarna börjat förstå mer av hur rovdjuren samspelar med andra djur och växter i naturen. När rovdjuren försvinner påverkas hela ekosystemet på ett mycket omfattande sätt, visar allt fler studier.

– Idag har vi mycket färre stora rovdjur än vi haft genom historien, och det här har förändrat ekosystemen på ett sätt vi knappt inser vidden av, säger Blaire van Valkenburgh.

Vargen förser många med mat
Vargen påverkar naturen på många sätt, inte bara genom att döda och äta andra djur. Många andra djur lever nämligen också gott på vargens jakt eftersom vargar inte äter upp hela sitt byte utan lämnar kadaver kvar som djärv, lo, korp, räv och många andra djur kan ta över.

Det här visar studier bland annat i de svenska skogarna. Forskare har gillrat så kallade kamerafällor vid kadaver som varg lämnat för att se vilka djur som äter resterna från vargens måltid.
Mer om studien

Rädslans ekologi
Vargen har även en annan funktion i ekosystemet. Den skrämmer nämligen inte bara människor utan även andra djur och det här leder till att bytesdjuren ändrar sitt beteende. ”The ecology of fear” heter det på engelska. När varg i närheten får det andra djur att äta mindre och flytta sig till andra platser som är mer skyddade.

Effekterna av detta har forskare studerat noga i nordvästra USA där vargar planterades in 1995-1996 efter att ha varit utrotad sen 1920-talet.

Fåglar kommer tillbaka
– Vargen har kraftigt reducerat antalet kronhjortar i området, inte bara genom att döda djur, utan hjortarnas reproduktiva förmåga tycks ha förändrats av vargens närvaro, säger Scott Creel professor i ekologi vid Montana State University, som följt vargens återkomst i norra USA.

– Vi har sett hur antalet kalvar som hjortarna får minskat kraftigt efter vargens inträde i landskapet. Först trodde vi att vargen dödade kalvar, men nu har vi förstått att hjortarna helt enkelt inte blir dräktiga och föder lika många kalvar när vargar finns i området. Vargen påverkar helt enkelt djurens beteende.

Och när växtätarna blir färre eller flyttar på sig förändrar det växtligheten. I nationalparken Yellowstone har forskarna sett hur träd börjat växa upp igen eftersom vargen minskat antalet hjortar. Det här har bland annat lett till fler sångfåglar och även bäver kommit tillbaka.

Mänskliga jägare istället för varg?
Men kan då inte människan ersätta vargen som rovdjur är frågan. I Sverige är den mänskliga jägaren synnerligen effektiv när det gäller att till exempel hålla nere stammen av älgar.

– Nej, säger Blaire van Valkenburgh. Människan kan inte ta rovdjurens roll helt och hållet, för vi i vår tur begränsas inte av annat i vår omgivning, vi använder vapen och eld och många andra förmågor vilket innebär att vi inte alls spelar i samma division så att säga.

– Ska människan ersätta rovdjuren måste de mänskliga jägarna i så fall uppföra sig helt annorlunda än idag, menar Blair van Valkenburgh. Då måste människan jaga året om, lämna kadaver, inte bara skjuta de finaste djuren med de största hornen, utan hellre svaga och sjuka djur precis som rovdjuren gör.

Bodil Appelquist
SVT Vetenskap

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer