Det dels på grund av att begreppen ”fritid” och ”självförverkligande” inte ens fanns. Dels på grund av att begreppet lycka hade en helt annan betydelse då än det har idag. Därför tyckte Kristiina Savin, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet att det kunde vara intressant att undersöka hur man såg på lycka och olycka i 1600-talets Sverige.
– Lycka eller Fortuna, ödesgudinnan, var ett ord som stod för den ständiga växlingen mellan lycka och olycka ? livets plötsliga obegripliga vändningar. För människorna på 1600-talet var balansen mellan mot- och medgång viktig och att vara lycklig var inget man räknade med, säger Kristiina Savin.
Andra mått idag
För oss som lever idag, verkar livet för 400 år sedan nästintill omänskligt hårt. Allt som skedde fick en religiös inramning och till och med den tidens vetenskapliga förklaringar hade sina gudaktiga inslag.
Gud var alltings förklaring och gav människan existentiella svar på varför olyckor skedde. Guds straff, Guds varning, Guds prövning eller en Guds hemlighet.
– Under äldre tider var religionen så oerhört dominant. Den präglade den tidens världsbild och genomsyrade alla dokument från den här tiden, från böndagsplakat till skillingtryck. Det här gör att man får många fler förklaringar till varför exempelvis olyckor sker, både andliga och fysiska sådana.
Språket vägleder oss
I sin avhandling har Savin bland annat studerat läroböcker, andaktslitteratur och den tidens viktigaste medier, det vill säga böndagsplakat, skillingtryck och predikningar. Hon har även läst dagböcker, brev och förordningar. Hon poängterar att hur märkliga idéerna i dessa skrifter än kan verka för oss idag, var de välkända och representerade den tidens synsätt på livet.
Hon avslutar med att göra oss uppmärksamma på hur språket strukturerar vår uppfattning om världsbilden och verkligheten.
– Man kan hitta olika brytningspunkter i historien, t ex förekom inte ordet ”depression” förrän i mitten av 1800-talet. Språket berättar något för oss om hur människor levde, tänkte och kände.
Annelie Larsson
SVT Vetenskap