Vanlig husfluga kan sprida resistenta bakterier

Uppdaterad
Publicerad

Nu befarar amerikanska forskare att vanlig ohyra i våra hem kan öka spridningen av antibiotikaresistenta bakterier från grisar till människor.

Insekter som bär på bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika har tidigare hittats på sjukhus och nu även på amerikanska grisfarmar.

Att kasta piller åt svin

Användningen av antibiotika är utbredd inom grisuppfödningen i USA. Det gör grisarna mindre infektionskänsliga, och gör att de växer snabbare och bättre. Det förändrar också grisarnas tarmbakterier. Flugorna finns både på grisfarmarna och i våra hem och utgör därför en farlig länk där resistenta bakterier kan spridas.

I en gris full av antibiotika kan bara de bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika överleva och föröka sig. Det betyder att det i varje ny generation bakterier finns lite större andel som är motståndskraftiga mot antibiotika.

Nu publiceras en artikel i tidskriften BMC Microbiology som varnar för att spridningen av dessa bakterier till människor kommer att fortsätta och kanske öka med dagens djurhållning. Detta eftersom vi aldrig kommer komma ifrån att insekter finns på grisfarmar, eller att de finns i våra hem.

Spridning från svenska svin

I Sverige har man insett risken av alltför vidlyftig användning av antibiotika, och därför är risken för denna typen av spridning inte lika överhängande hos oss.

– Sverige har en av de hårdaste restriktionerna mot användning av antibiotika i Europa. Det är troligt att risken för bakteriespridning via flugor är en reell risk, och det finns ju länder i vår närhet med betydligt generösare användning av antibiotika som till exempel Danmark, Tyskland och Holland. Det säger Björn Bengtsson på enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Han understryker dock att det finns andra vägar för de resistenta bakterierna som ligger ännu närmare oss i Sverige och som är mer akuta.

– Resistenta bakterier finns i tarmsystemet på grisen, men också på huden. Tarmbakterierna sprids vanligen via köttet. När du slaktar en gris är det ofrånkomligt att den får bakterier på sig, dessa hamnar sedan i ditt kök och på dina skärbrädor. Bakterierna på grisens hud kan fångas upp av alla som jobbar med grisar och sedan överföras mellan människor.

Delar bostad och bakterier

Forskarna har jämfört bakteriefloran hos kackerlackor och husflugor på grisfarmarna med grisarnas bakterieflora och funnit stora likheter. Dessutom är flera av bakterierna som fanns hos alla tre arter resistenta mot de vanligaste typerna av antibiotika som används för att behandla mänskliga infektioner.

Risken är nu att insekterna som finns på gårdarna ska bli en länk för resistenta bakterier mellan grisar och människor. Den här typen av grisuppfödning kommer sannolikt att främja en utveckling av bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Emma Hagmann Hansson

SVT Vetenskap

Antibiotika och svenska svin

Det är idag ett stort problem att det finns fler och fler bakteriestammar som inte kan behandlas med antibiotika. Anledningen till att de finns är den generösa användningen av antibiotika både hos människor och djur runt om i världen.

Det är när antibiotika finns tillgänglig i bakteriens levnadsmiljö som den får tillfälle att långsamt vänja sig och anpassa sig och det är så resistensen, motståndskraften, uppstår.

I Sverige får man enligt lag bara ge antibiotika till grisar om de är sjuka, inte i förebyggande syfte eller för att påskynda tillväxten. Det minskar alltså risken för superbakterier ska utvecklas eller spridas i Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.