–Det här viruset är den mest troliga kandidaten för en pandemi vi har just nu, och man bör definitivt hålla ögonen på det. Det är viktigt att hitta ett vaccin men också att övervaka viruset så att det inte får fritt fram, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Med en dödlighet på cirka 30 procent är fågelinfluensan H7N9 ovanligt farlig för oss människor. De första fallen rapporterades i Kina för nästan två år sedan, men viruset har inte tagit fart i någon större utsträckning utan drabbar bara några hundra personer per år. Det beror på att det än så länge antagligen bara spridits från fåglar till människor och inte människor emellan.Viruset ger inga sjukdomssymptom hos fåglar och går därför inte att kontrollera på samma sätt som man kunnat under tidigare utbrott av fågelinfluensa då många fåglar dött.
Kan spridas med flyttfåglar
Smittan sprids till människor genom nära kontakt med fåglar och drabbar hittills därför mest fågeluppfödare. Fågelmarknader som är vanliga i Sydostasien är en stor risk och en plats där viruset kan spridas. Över samma region går fågelsträck med flyttfåglar som flyger söderut över vintern. De kan lätt smittas av de tama fåglarna och sedan snabbt bära med sig smittan över hela jorden när de flyger vidare, något som kan få stora konsekvenser om viruset utvecklas och börjar spridas mellan människor.
Letade lösning i vanligt influensavaccin
I jakten på potentiella botemedel mot viruset fokuserade forskarna på vanligt vaccin mot säsongsinfluensan som återkommer varje år med små variationer. Vaccinet fungerar genom att det får kroppen att producera antikroppar som skyddar cellerna mot inkräktare i form av virus.
Man märkte att tre av de antikroppar som framkallas av influensavaccinetäven kunde neutralisera H7N9-virus och andra virusstammar.Den breda reaktiviteten beror antagligen på platsen på influensaviruset som antikropparna binder till, regioner som skiljer sig väldigt lite åt mellan olika stammar. Genom att binda till dessa ställen kan antikropparna neutralisera flera olika influensastammar trots virusets ökända förmåga att mutera sig och undkomma vaccin.
–För att bekräfta resultatet behandlade vi möss med en antikropp var och injicerade dem sedan med en dödlig dos av H7N9-viruset. Alla tre antikroppar hindrade döden till skillnad från kontrolltester där mössen dog av infektionen. När antikropparna testades som botemedel och gavs 24 timmar efter infektionen klarade sig mössen ändå, säger Patrick Wilson, medförfattare till studien.
”Alla borde vaccinera sig”
Resultaten i studien kan mycket väl vara ett steg i rätt riktning för att hitta ett vaccin mot H7N9och liknande influensastammar och visar dessutom att vaccinering mot den vanliga säsongsinfluensan har fler fördelar än vad man vetat. Därför rekommenderar forskare nu att så många som möjligt vaccinerar sig.
– De här resultaten talar för att man borde vaccinera sig och på så vis skapa ett förråd av dessa antikroppar som kan skapa ett brett skydd mot olika stammar av influensa. Det finns 144 stycken och vi vet inte vilken som kommer drabba människan eller när. Att vaccinera sig nu sparar också tid i framtiden när man ska ta fram vaccin mot någon en ny stam eftersom fler människor då redan utvecklat de antikroppar som kan neutralisera vissa stammar, säger Robert Daniels,forskare vid institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet.
Ännu ingen lösning på problemet
Framtidens vaccin kommer behöva utformas så att det sätter igång produktionen av dessa universella antikroppar som kan skydda mot olika typer av influensa. Studien ger enligt forskare en ledtråd om var man ska leta när man nu vet att antikropparna är vanligare än vi trott,men löser inte problemet helt. Än är det en bra bit kvar till ett färdigt vaccin.
– Man har hittat de antikroppar som skyddar mot viruset och kan tillverka dem, men problemet är att man skulle behöva injicera dessa antikroppar regelbundet och i en större mängd än vi kan tillverka för att de ska ge skydd mot viruset. Det är utsiktslöst. Ett vaccin stimulerar istället din egen kropp till att själv utveckla antikropparna.Då räcker de längre och man bygger upp ett eget försvar, säger Nils Lycke, överläkare och professor i biomedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.