Idag bryr vi oss inte särskilt mycket om psykisk ohälsa hos äldre. En rapport från socialstyrelsen som kom för några år sedan visade att äldre med psykiska problem inte uppmärksammas i vården på samma sätt som yngre och att de mycket sällan erbjuds behandling.
– En orsak till det är förmodligen att det finns en bristande kunskap hos läkare och annan vårdpersonal om tillstånd som social fobi hos äldre. Det finns en uppfattning att ensamhet och social isolering är en naturlig del av åldrandet men behovet av närhet och sociala relationer är lika stort för den äldre människan som för den yngre.
För lite forskning
Det mesta i den här nya studien är ny kunskap eftersom det inte finns några andra studier som har undersökt social fobi hos äldre så här ingående. Nu vill forskarna bakom studien göra tioårsuppföljningar för att se hur problemen utvecklas över tid.
– Det är viktigt och intressant eftersom det saknas kunskap om förloppet. Vi planerar också att undersöka sambandet mellan personlighetsdrag och social fobi över tid för att utreda om vissa personlighetsdrag kan vara en riskfaktor för att utveckla social fobi i hög ålder, säger Björn Karlsson, läkare vid Sahlgrenska akademin.
Samband med depression
De planerar också att undersöka sambandet mellan social fobi och depression över tid för att se om social fobi ökar risken att utveckla depression i hög ålder. Idag drabbas en tredjedel av dem som lider av social fobi också av depression, visar de nya resultaten.
– Det beror delvis på att människor med vissa personlighetsdrag har högre risk för både social fobi och depression, säger Björn Karlsson.
Goda nyheter i studien
Social fobi har en ganska god prognos – tillståndet förbättras spontant utan behandling för ungefär hälften av de drabbade under en femårsperiod. Enstaka studier har visat det här gäller för yngre men har inte tidigare visats hos äldre.
– Men under samma tid insjuknade ungefär lika många. Det tyder på att sjukdomens intensitet varierar över tid.
Olika sätt att se på social fobi
Att siffran inte är mer exakt (studien visar att mellan två och fyra procent är drabbade) beror på hur man diagnostiserar social fobi – vilka kriterier man väljer att följa inom sjukvården. Ett kriterium är till exempel att de drabbade ska avgöra om de upplever rädslorna som överdrivna. Men många äldre upplever inte sina sociala rädslor som överdrivna trots att de leder till funksnedsättning.
Efter att de här nya resultaten blivit kända har kriterierna och diagnostiken ändrats så att patienten inte själv ska behöva rapportera symptomen som överdrivna eller inte. Det ska nu räcka med att läkaren bedömer hur pass allvarlig fobin är i förhållande till hur allvarligt hotet egentligen är i den aktuella sociala situationen.
– Vår förhoppning är att studiens resultat kan bidra med kunskap till dem som möter de här personerna i vården så att de kan identifieras och erbjudas hjälp, säger Björn Karlsson.
Fakta
Resultaten visar också att social fobi är relaterat till personlighetsdragen neuroticism (motsatsen till emotionell stabilitet – en benägenhet att känna negativa känslor – att lätt reagera med ilska eller ångest) och extraversion (utmärks av en benägenhet att erfara positiva känslor, att vara utåtriktad och social – motsatsen till att vara introvert), vilket inte visats hos äldre tidigare.
Studien är baserad på befolkningsundersökningar gjorda i Göteborg. Deltagarna i studierna var vid undersökningen 70 år eller äldre. Ett antal deltagare väljs slumpmässigt ut och bjuds in att delta.
I undersökningarna görs bland annat en psykiatrisk intervju, som är grunden för den här studien. I intervjun ställs frågor om många olika psykiatriska symtom, minnesfunktion, sömn, sexualvanor och så vidare. Det är utifrån de här intervjuerna som forskarna sedan ställer psykiatriska diagnoser som social fobi och depression.