Världens våtmarker kan liknas vid naturens njurar. De renar miljögifter, stoppar klimatutsläpp och övergödning och ger liv till ett myller av djur och växter. Tidigare har man trott att åtminstone hälften av all våtmark försvunnit under senaste seklen, men det visar sig snarare vara runt 20 procent.

– Även om det kanske är så att det är mindre areal som har försvunnit, så har ju vårt beteende gjort att vi fortfarande har problem med klimatförändringar och övergödning som måste göras någonting åt. Vi måste återskapa våtmarker på rätt plats för att de ska ge bäst effekt, säger Pia Geranmayeh som är våtmarksforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och inte varit inblandad i den nya studien.

Verktyg för att skapa nya våtmarker

Pia Geranmayeh tror att den nya globala kartläggningen kan hjälpa till i det arbetet. Var ska våtmarker skapas för att minska övergödningen i sjöar och hav? Vilka utdikade torvmarker kan återvätas för att sänka klimatutsläppen? Hur gynnas hotade arter bäst? Hennes forskargrupp har tagit fram ett verktyg så att markägare ska kunna analysera var våtmarker gör mest nytta runt Mälaren och Hjälmaren, men man hoppas kunna expandera till hela södra- och Mellansverige framöver.

Sverige hårt drabbat

De nya globala beräkningarna bygger på en sammanställning av tusentals vetenskapliga studier och datormodeller. Naturliga våtmarker har främst dikats ut av människan för att få mer odlingar och mark för skogsbruk, men också för att omvandlas till risfält eller för att få mer mark att bygga hus på. Mest har försvunnit i Europa, USA och Kina och totalt handlar det om en yta motsvarande hela Indien. I videon ovan finns en karta som visar var situationen är allvarligast enligt studien som publicerats i vetenskapstidskriften Nature.