Foto: Michael B. H.

Världens största dinosaurie återuppbyggd

Uppdaterad
Publicerad

Upptäckten av den hittills största dinosaurien gjordes i Argentina år 2013. Benanalyser och en rekonstruktion avslöjar hur den kunde bli så stor.

Det var en fårherde i Patagonien, Argentina, som gjorde det första fyndet av ett ben som tillhörde jättedinosaurien. Lårbenet som hittades var 2,4 meter långt och är ett av århundradets största dinosauriefynd.

Analyser av benet visar att det tillhörde en helt ny dinosaurieart som levde för 101 miljoner år sedan under Krita-perioden. Den nya arten tillhör titanosaurierna som var stora växtätande dinosaurier.

Jättedinosaurien var 37 meter lång, vilket är lika med längden på fyra bussar. Dessutom vägde den 70 ton vilket är ungefär vad 14 afrikanska elefanter väger.

Titanosauriernas ben är sällsynta och man har vetat väldigt lite om dem. Upptäckten som gjordes år 2013 har nu gett mer information åt forskarna och allmänheten.

Från början hade man endast hittat ett dussintal ben som tillhörde titanosaurierna. Men efter upptäckten har forskarna hittat tio gånger så många ben av dinosaurien.

– Det är som en paleontologisk brottsplats, det är unika fynd som man inte kan hitta någon annanstans, säger Diego Pol som var den ledande forskaren vid utgrävningarna.

Rekonstruktion

Modellbyggare från Kanada och Argentina byggde upp en 37 meter lång rekonstruktion av titanosaurien. Analyserna av benen och rekonstruktionen visar hur jättedinosaurien var uppbyggd.

Eftersom den var så enorm hade den trampdynor på sina fötter som fungerade som stötdämpare och fördelade vikten jämnt.

Den hade en vaggande svans som hjälpte den att röra på sig. Svansen fungerade även som en motvikt till den tunga halsen så att dinosaurien inte skulle falla framstupa.

Hjärtat på dinosaurien hade en omkrets på två meter och vägde mer än två vuxna män. Det var viktigt att blodet pumpades upp från extremiterna och därför hade dinosaurien åtsmitande elastisk hud som tvingade blodet tillbaka från extremiterna till hjärtat, likt stödstrumpor.

Gigantisk tarm

Jättedinosaurien åt bland annat kottepalmer, ormbunkar och barrväxter. Eftersom födan var väldigt näringsfattig var den tvungen att sätta i sig enorma mängder för att få tillräckligt med näring.

Tack vare dess långa hals kunde den nå höga träd och behövde endast vända på halsen för att nå ett annat närliggande träd. På så vis kunde den spara energi.

Enligt forskarna kunde det ta hela tio dagar för födan att gå igenom matsmältningssystemet och på grund av detta hade dinosaurien väldigt stora tarmar.

Se filmen om jättedinosaurien i Vetenskapens värld den andra maj klockan 20:00 i SVT2.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.