Stenstatyerna på Påskön utanför Chiles kust är ett Unesco-arv som hotas av den globala uppvärmningen. Foto: TT ArkivVisa alla (8)
Visa alla (8)

Världsarv hotade av klimatförändringen

Uppdaterad
Publicerad

Stigande havsnivåer, störtfloder, översvämningar och torka. Världsarv som Galapagosöarna och statyerna på Påskön är starkt hotade av de pågående klimatförändringarna. Det konstaterar FN-organet Unesco i en rapport som publiceras i dag.

Palatsen i Venedig, Galapagosöarna, den  historiska hamnen i colombianska Cartagena och Kaps floraregion i Sydafrika. Det är några exempel av de natur- och kulturskatter som enligt Unesco-rapporten riskerar att förstöras av den globala uppvärmningens konsekvenser.

– Klimatförändringarna påverkar världsarv över hela jordklotet. En del av stenstatyerna på Påskön utanför Chiles riskerar att försvinna i havet om eroderingen av öns stränder fortsätter, säger rapportens huvudförfattare Adam Markham.

Direkt och indirekt

Vissa världsarv, exempelvis korallrev, påverkas direkt av den globala uppvärmingen. Korallerna tål helt enkelt inte det allt varmare och surare havsvattnet utan bleknar och dör. Andra drabbas indirekt av de stigande havsnivåer eller torka. Ett exempel på det sistnämnda är den stora moskén i Djenné i Mali. Den är, liksom stora delar av staden, byggd i lera och förstörs när temperatur och luftfuktighet förändras.

Kan förlora skydd

Själva definitionen av ett världsarv är att de utgörs av de kultur- eller naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för mänskligheten. Vad som är ett världsarv bestäms i ”Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv” som antogs 1973. Att listas som världsarv innebär ett starkt skydd mot mänsklig påverkan.

– Fortsätter den negativa utvecklingen riskerar en del världsarv att bli så fördärvade att de förlorar sin status, säger Adam Markham.

Utvecklingen går nu så oroväckande snabbt att rapportförfattarna uppmanar Världsarvskommittén att ta hänsyn till direkta och indirekta klimateffekter redan i förväg.  I klartext: En unik miljö tas aldrig upp på världsarvslistan eftersom den ändå kommer att bli förstörd!

Jorden runt

Totalt listar man 31 natur- och kulturmiljöer i 29 olika länder som extra sårbara för klimatförändringar i form av stigande temperaturer, smältande glaciärer, stigande havsnivåer, översvämningar, torka, skogsbränder, stormar, störtregn och annat extremväder.

I rapporten konstaterar man dessutom att vissa världsarv blivit så ikoniska att de håller på att fördärvas av alltför intensiv turism. Turisterna har blivit så många att de håller på att förstöra miljön de rest för att besöka.

Detta gäller bland annat Galapagosöarna, dit hundratusentals turister reser varje år för att beskåda den säregna och ömtåliga naturen. Ett annat är ”Bwindis ogenomträngliga nationalpark” i Uganda, känd för sina bergsgorillor som är mycket känsliga för störningar.

  • Frihetsgudinnan, New York, USA
  • Venedig, Italien
  • Sagarmatha nationalpark, Nepal
  • Stonehenge, Storbritannien
  • Rapa Nui nationalpark, Påskön, Chile
  • Vadehavet/ Waddensee, kustområden i Danmark/Tyskland
  • Hamnen i Cartagena, Colombia
  • Stora moskén i Djenné, Mali
  • Ilulissat nationalpark, Grönland, Danmark
  • Shiretoko nationalpark, Hokkaido, Japan
  • Hoi An, flodhamn i Vietnam
  • Komodo nationalpark, Indonesien
  • Yellowstone nationalpark, USA
  • Bwindis ogenomträngliga skog, Uganda
  • Ruinerna i Kwilwa Kisiwani och Songo Mnara, Tanzania
  • Kaps floraregion, Sydafrika
  • Malawisjön, Malawi
  • Vadi Qadisha, utgrävningsområde i Libanon
  • Huascaráns nationalpark, Peru
  • Wadi Rum, ökenstad i Jordanien
  • Galapagosöarna, Equador

Källa: Unesco-rapporten ”World Heritage and tourism in a changing climate”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer