Varmare hav dödar livsviktiga plankton

Uppdaterad
Publicerad

De livsviktiga mikroalgerna, basen i världshavens näringskedja, har minskat med omkring 40 procent på norra halvklotet sedan 1950. Det påverkar allt marint liv från de pyttesmå algerna till stora däggdjur och i slutänden även människan.

Det är känt från tidigare studier att de senaste årens globala uppvärmning och de allt varmare världshaven svälter ut fytoplankton som alger och cyanobakterier. Dessa omvandlar via fotosyntesen solljus och näringsämnen till föda i hela den marina näringskedjan och är förutsättningen för allt liv i haven.

Nu slår forskare vid Dalhousieuniversitetet i Halifax, Kanada, för första gången fast att mängden fytoplankton minskat stadigt i världshaven i över hundra år.

Resultaten bygger på runt en halv miljon observationer från såväl satellitmätningar som historiska mätdata som sträcker sig tillbaka ända till 1899.

Bränsle i ekosystemen

Enligt studien, som publiceras i tidskriften Nature har planktonmängderna globalt minskat med i genomsnitt en procent per år.

Särskilt väldokumenterad och tydlig är minskningen på norra halvklotet, där 40 procent av all växtplankton försvunnit sedan 1950.

Enligt forskarna är minskningen klart kopplad till globala klimatförändringar, ett allt varmare ytvatten i världshaven och förändrade oceanografiska förhållanden.

Rapportförfattarna är oroade över de långsiktiga konsekvenserna.

-Fytoplankton är bränslet i de marina ekosystemen. När bränslet sinar påverkar det allt liv i näringskedjan, inkluderat människan, säger Daniel Boyce som lett den treåriga studien.

Näringsämnen hindras

Den visar att de största minskningarna skett kring polerna, i tropiska områden och på de öppna haven där de största mängderna växtplankton produceras. De innehåller klorofyll, så ju grönare havsvattnet är, desto större mer plankton produceras.

Alger och bakterier i vattenlagren strax under havsytan lever av näringsämnen som stiger upp ur de djupare, kallare, tätare och tyngre vattenlagren.

När ytvattnet värms upp ökar skillnaden i täthet mellan det lättare ytvattnet och de tyngre djuphavslagren. Det skapar en barriär som gör det svårare för havsströmmar och vindar att blanda vattenlagren tillräckligt.

Därmed hindras näringsämnen som kväve, fosfor och järn från att stiga upp till det översta vattenlagret.

Stressade hav

Den globala uppvärmningen bidrar enligt forskarna till att göra ”locket” mellan djuphav och ytvatten ännu tätare så att algernas och bakteriernas tillgång till näringsämnen minskar ännu mer.

Väderfenomenet El Nino, som med några års mellanrum värmer upp ytvattnet och påverkar klimat i östra Stilla havet, bidrar också till att försämra situationen.

Om trenden fortsätter varnar forskarna för stora förändringar i havens ekosystem. Fytoplankton ger näring åt djurplankton som i sin tur föder djur högre upp i näringskedjan.

Om dessa svälts ut minskar också bestånden av fisk, vilket i sin tur drabbar människors tillgång till mat. Och haven är redan stressade av utfiskning och utsläpp.

Rubbar balansen

-Fytoplankton är en livsviktig del av vår planets livsuppehållande system. De producerar hälften av det syre vi andas, suger upp stora mängder koldioxid ur atmosfären och är en förutsättning för allt fiske, påpekar Boris Worm, medförfattare till studien.

Delvis samma forskare har också kartlagt och analyserat den biologiska mångfalden i världshaven. De har i projektet Census of Marine Life registrerat över 11.000 marina arter, från mikroalger till hajar och valar, och pekar ut så kallade hot spots, där artmångfalden är som rikast. En sådan är kustområdena och korallreven i Sydostasien.

Forskarna varnar i samma nummer av Nature för att den globala uppvärmningen kan förändra balansen i ekosystemen, vilket hotar att drabba områden som redan är allvarligt störda av mänskliga aktiviteter.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.