Foto: Karin JohanssonVisa alla (2)
Visa alla (2)

Mer gubbslem i värmen

Uppdaterad
Publicerad

Ett varmare klimat gör att gubbslemmet frodas i våra badsjöar. Gubbslem är en alg som trivs när vattnet blir varmare, det visar ny forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Tyvärr får vi nog räkna med att gubbslem blir vanligare i framtiden och att algen blommar oftare. Pågående miljöförändringar gör nämligen att vattnet i svenska sjöar blir både brunare och varmare, säger forskaren Karin Johansson på SLU.

– Ser sjön brun ut så kan man nog räkna med att den finns där. Sedan blommar den inte i alla sjöar, blommar den inte så är det inte till något besvär.

Karin Johansson har i sin avhandling undersökt vilka miljöfaktorer som gynnar artens förekomst och blomning och hur gubbslemsblomningar påverkar andra organismer i sjöarna. Hon såg då att antalet sjöar där gubbslem förekommer har ökat under perioden 1995–2010, speciellt i södra Sverige.

Gubbslem kan ge hudirritation

Vattentemperaturen visade sig vara viktig för förekomsten av gubbslem. Värme hade även en viss betydelse för uppkomsten av blomningar, men ännu viktigare var lokala faktorer som vattnets färg och pH, vilket tyder på att gubbslem behöver en viss typ av miljö för att kunna växa riktigt bra.

Algen gubbslem (Gonyostomum semen) bildar kraftiga blomningar i sjöar på sensommaren och orsakar obehag för människor som badar i sjöarna.

Algen bildar ett slemmigt lager på huden, vilket leder till hudirritation hos känsliga personer. Flera tidigare studier visar att gubbslem har blivit vanligare under de senaste årtiondena.

Svåräten alg

Gubbslemsalgen har flera anpassningar för att slippa att bli uppäten av djurplankton; den har stora celler, den exploderar vid beröring och skickar ut slemmiga trådar som kan vara dubbelt så långa som algen själv och den simmar ner djupt i vattnet på natten och undviker på så sätt betande djurplankton närmare ytan.

Så gubbslem smakar inte särskilt bra?

– Vi vet ju inte om den smakar bra, men den är ju rätt stor. Sedan är det ju så att den exploderar i långa trådar och det kan göra att de trasslar in sig när de försöker äta den, säger, Karin Johansson till SVT.

De djurplankton som var vanligast i sjöarna åt bakterier i stället.

Bakterier är en sämre födoresurs än alger, bland annat för att de saknar de viktiga fleromättade fettsyrorna. Djurplankton som äter mer bakterier kan därför både må sämre och bli en sämre föda för fisk.

Kan fördröja blomningar

Trots allt fanns det några djurplanktonarter som kunde äta gubbslem, vilket tyder på att man skulle kunna förhindra eller fördröja blomningar genom att gynna dessa djur.

Ett sätt att gynna de djurplankton som äter alger är att ta bort de fiskar som äter djurplankton, till exempel genom intensivt fiske eller genom inplantering av rovfiskar som äter upp de fiskar som äter djurplankton.

– Metoden kallas biomanipulation av fisksamhällen, och åstadkommer en dominoeffekt om man har tur, säger Karin Johansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer