Foto: sxc.hu

Vårt minne är som viskleken

Uppdaterad
Publicerad

Varje gång du drar dig till minnes en händelse, kan din hjärna förändra minnesbilden. Så när du minns händelsen långt senare kan minnet av den innehålla information som egentligen inte har något med händelsen att göra.

Minns du viskleken – där man sitter i ring och varje deltagare ska återberätta ett meddelande i örat på nästa person i ringen? När den sista personen säger meddelandet högt har budskapet förändrats radikalt. Meddelandet har förvrängts med varje viskning – utifrån vad varje person i leken minns.

En ny studie visar att ditt minne är fungerar ungefär som viskleken.

Vi minns det vi minns

Varje gång du minns en händelse från det förflutna, förändras nätverket mellan nervtrådarna i din hjärna på ett sätt som kan göra att när du senare återkallar händelsen så är även minnet förändrat. Nästa gång du kommer att tänka på händelsen, så kanske det inte är den ursprungliga händelsen du minns, utan vad du mindes förra gången. Den nya studien är den första som visar detta.

– Det är inte så enkelt att ett minne är en bild vi får upp genom att resa tillbaka i tiden till den ursprungliga händelsen – det är en minnesbild som kan ha blivit mer eller mindre förändrad genom att du återkallat händelsen tidigare, säger Donna Bridge, vid Northwestern University Feinberg School of Medicine.

Förändras som i viskleken

– Ditt minne av en händelse kan med tiden, för varje gång du minns händelsen, förändras till den grad att det till slut är helt felaktigt.

Studiens resultat kan ha betydelse när man förhör vittnen som ska återberätta vad de minns i ett brottsmål, menar forskarna.

– Det kan vara så att ett vittne minns något ganska exakt första gången han eller hon talar om det, eftersom minnena då inte hunnit förändras. Men efter det går det utför, säger Donna Bridge.

Inte bara negativt

Hjärnan inte bara lagrar minnen, som en dator, utan plockar upp dem till medvetandet då och då. Där bearbetas dem, i våra drömmar till exempel, och läggs sedan tillbaka. För varje gång de läggs tillbaka kan de vara något förändrade – minnet kan vara förvrängt och felaktigt men det kan också vara mer korrekt än tidigare – beroende på vilken information som tillkommit, säger Lars Olson, professor i neurobiologi vid Karolinska Institutet.

Studien som nu publicerats i forskningstidskriften Journal of Neuroscience är relativt liten – med 12 deltagare – men forskarna har gjort flera varianter av studien där sammanlagt 70 personer deltagit. Och resultaten är entydiga.

– Varje enskild person har visat samma effekt. Det är verkligen enormt, säger Donna Bridge.

Blandas ihop med ny information

– När någon säger att de är säkra på att de kommer ihåg exakt vad som hände, kan jag inte hålla mig för skratt. Minnen är inte statiska. Om du minns något när du befinner dig i en ny miljö, en ny tid, eller om du befinner dig i en annan sinnesstämning, kan dina minnen integrera med den nya informationen, säger Donna Bridge.

För att ta reda på om och hur minnesbilder förändras för varje gång vi återkallar dem fick deltagarna i studien försöka komma ihåg placeringen av olika föremål på en dataskärm, i tre olika tester, under tre dagar. Den första dagen fick deltagarna två timmar på sig att nöta in placeringen av 180 olika föremål i ett rutnät på skärmen.

Nästa dag fick deltagarna försöka återkalla minnesbilden. De fick se vissa av föremålen igen, ett efter ett, och ombads att flytta dem till sin rätta plats. Och sista dagen fick deltagarna komma tillbaka för att för tredje gången försöka komma ihåg var objekten ursprungligen hörde hemma.

Minnet förändrades

Resultaten visade att deltagarna hade lättare att placera de föremål i tredje testet som också hade dykt upp i test två. Men de kom aldrig ihåg exakt var de hörde hemma. Och det mest intressanta var att de placerade föremålen i test tre närmare den plats som de hade placerat föremålen på i det andra testet – istället för närmare den rätta platsen från test ett. Minnet hade förändrats.

– Våra resultat visar att ett felaktigt minne i test två påverkat minnesbilden i test tre. När deltagarna skulle återkalla minnesbilden i det tredje testet så förstärktes alltså inte den ursprungliga bilden från test ett. Utan minnet tycktes snarare återkalla den lite mer felaktiga minnesbilden från test två, säger Donna Bridge.

Hjärnan avslöjade sig själv

Forskarna mätte också deltagarnas nervsignaler – den elektriska aktiviteten i hjärnan. De ville se om nervsignalerna under det andra testet förutspådde något om hur deltagarna skulle minnas föremålets plats i test tre. Och aktiviteten i hjärnan ledde forskarna till samma slutsats.

När deltagarna i det andra testet försökte återkalla minnet av var ett föremål hörde hemma så kunde forskarna se en viss elektrisk signal. Och signalen var starkare under nästa test, då deltagarna placerade föremålet nära den plats de mindes i test två. När föremålet placerades närmare rätt plats så syntes inte den elektriska signalen lika tydligt – minnet var mindre förändrat.

– Den starka signalen tyder på att ett nytt minne höll på att bildas. Och det nya minnet orsakade förändringen så att samma misstag gjordes om igen, säger Donna Bridge.

Minns du din första dag i skolan?

Studien visar hur minnen normalt förändras över tid och att de ibland blir förvrängda. Så när du tänker tillbaka på en händelse för länge sedan – säg din första dag i skolan – kanske du egentligen återkallar information om händelsen som kommit till vid ett senare tillfälle.

– Händelsen blandas upp med information som inte har något med den ursprungliga händelsen att göra, säger Ken Paller, professor i psykologi på Northwestern University.

Men du behöver inte vara orolig – det är inte så att så fort vi tänker på en tidigare händelse så förvränger vi minnet.

– Det kan förvrängas. Men det kan också bli bättre på så sätt att det stämmer bättre överens med den ursprungliga händelsen, säger Lars Olson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer