Holländskan Ewine van Dishoeck fick flest röster när den europeiska tidskriften Chemistry Views gjorde en läsarundersökning i höstas om vem deras läsare tror kommer att belönas med årets Nobelpris i kemi.
Universums barnkammare
Ewine van Dishoeck är astrokemist och har gjort banbrytande arbeten om hur vattenmolekyler bildas i stora gas- och stoftmoln i rymden. Stjärnor och planeter har alla sitt ursprung i sådana moln och därför kallas de också för universums barnkammare.
Även vårt eget solsystem har sitt ursprung i ett interstellärt moln som kollapsade för ungefär 4,5 miljarder år sen. Men långt innan dess hade alltså väte- och syreatomer hittat varandra och slagit sig ihop till vattenmolekyler, som sedan fyllde jordens första hav.
Klippa och klistra
Men storfavoriten till årets kemipris är gensaxen Crispr-Cas9 som har revolutionerat tekniken att klippa och klistra i gener. Nästan varje vecka publiceras nya vetenskapliga artiklar som förbättrar gensaxen. Det är en teknik som har exploderat sedan de Nobeltippade Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna publicerade den första artikeln 2012.
Men samtidigt som tekniken är så lovande finns stora etiska problem. Det internationella forskningssamfundet har kommit överens om att Crispr-Cas9 absolut inte får användas på mänskliga könsceller eller embryon i syfte att genmodifiera barn. Riskerna är för stora och dessutom kommer de modifierade generna att ärvas av nästkommande generationer.
Genmodifierade tvillingar
Men ändå blev det känt för världen i november 2018 att två genmodifierade tvillingflickor hade fötts i Kina. Den kinesiske forskaren, He Jiankui, blev internationellt fördömd och eftersom det inte längre går att få tag på honom antas det att han är fängslad.
Tanken att forskare själva skulle avstå från att genmodifiera barn höll alltså inte. I slutet av augusti i år lanserade Världshälsoorganisationen WHO ett globalt system för att registrera all klinisk forskning på både vanliga celler och könsceller samt embryon. Syftet är att få överblick.
– Inga länder borde tillåta någon som helst forskning på mänskliga könsceller och embryon i syfte för att genmodifiera människor tills alla tekniska och etiska frågor har blivit ordentligt utredda, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus som är WHO:s generalsekreterare i ett pressmeddelande.