Ny forskning visar att våldsamma vulkanutbrott på 500-talet orsakade en liten istid. Konsekvenserna blev sjukdomar och svält och till och med förfall av stora imperier. Foto: Salvatore AllegraVisa alla (2)
Visa alla (2)

Vulkanutbrott orsakade liten istid

Publicerad

Våldsamma vulkanutbrott på 500-talet slungade stora delar av världen in i något som kan betraktas som en liten istid, enligt ny forskning.
I klimatkatastrofens spår följde svält, sjukdomar och hela imperiers uppgång och fall.

Det är ett internationellt forskarlag av historiker och naturgeografer som presenterar nya fakta i tidskriften Nature Geoscience.

De har använt sig av årsringar från träd som växt i Altajbergen på gränsen mellan Ryssland och Kina och i de Europeiska alperna under de senaste 2000 åren och kan visa att perioden mellan 536 och 660 var betydligt kallare än någon tidigare insett.

Liten istid

Redan tidigare har man känt till att åren efter 536 var ovanligt kalla. Men de nya resultaten avslöjar att det handlade om en köldperiod som varade i ett helt sekel över i princip hela norra halvklotet.

I Centralasien sjönk sommartemperaturen hastigt med över tre grader, i alperna med omkring två grader. Nedkylningen är den mest dramatiska som den här delen av världen har utsatts för under de senaste 2000 åren.

– Det här gör att vi talar om en liten istid, betydligt kallare än den period som brukar kallas den Lilla Istiden, och som sträckte sig från medeltiden och till mitten av 1800-talet, säger Fredrik Charpentier-Ljungqvist vid Stockholms universitet, en av forskarna bakom artikeln.

Svältkatastrofer

Forskarna kallar perioden för den senantika lilla istiden. De nya beräkningarna säger att kylan på 500- och 600-talen kan ha orsakat missväxt i stora delar av Asien och Europa. Något som måsta ha fått katastrofala följder för människorna som levde på norra halvklotet.

Historieskrivaren Prokopius, som levde i nuvarande Italien, skrev år 536 att solen lyste som månen, helt utan strålglans ”som i en ständig solförmörkelse med matt sken och inte som den brukade. Från den stunden utsattes människorna alltid för krig, svält och andra dödliga gissel”

– Samhällen på den tiden kunde ofta klara ett eller kanske två år av dåliga skördar, men här ser vi många år i rad av missväxt, vilket måste ha lett till rena svältkatastrofer, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Han tror att åtminstone tio växtsäsonger måste ha varit extremt kalla under perioden. I en del trädringsprover från Ryssland ser man spår av frostsprängning i veden, något som betyder att det måste ha varit minusgrader mitt i sommaren.

Vulkanutbrott

Orsaken till klimatförsämringen hittar forskarna i borrkärnor från inlandsisarna i Antarktis och på Grönland.

Stora mängder svavelföroreningar från den här tiden avslöjar att jättelika vulkanutbrott måste ha kastat ut jättelika stoftmoln i atmosfären – partiklar som fördunklat solen under långa perioder.

Nya förfinade analysmetoder visar att det rör sig om flera utbrott – ett på norra halvklotet år 536 följt av ett ännu större år 540 i tropikerna – och ett tredje, mindre, år 547.

– Det var en ren slump att det inträffade flera stora utbrott inom så kort tidrymd, men det var den tillfälligheten som gjorde att effekterna blev så stora, säger Fredrik Charpentier-Ljungqvist.

Krig och pest

Forskarna drar direkta paralleller mellan klimatförändringen och de stora politiska skeendena under den här tiden. Centralasiatiska stammar som plötsligt stod utan bete för sina djur bröt in i norra Kina och östra Europa. Krigen som följde blev bland annat undergången för den sassanidiska dynastin i Persien.

I svältens, kylans och krigens spår följde sjukdomar. Bara några år efter det första vulkanutbrottet bröt den så kallade justinianska pesten ut. Farsoten har fått sitt namn efter den östromerske kejsaren Justinianus, som härskade i Konstantinopel, dagens Istanbul, vid den här tiden.

– Det här blev ytterligare en katastrof. Bara i Konstantinopel dog halva befolkningen, 250 000 människor, i pesten, säger Fredrik Charpentier-Ljungqvist.

Pesten skulle fortsätta att härja på norra halvklotet i ytterligare flera århundraden och skörda miljontals offer. Forskarna bakom artikeln tror till exempel att sjukdomen förebådade det Östromerska imperiets tillbakagång och fall.

Mycket att lära

Alla blev inte förlorare i klimatförändringarnas spår. Forskarna tror att kylan i norr kan ha gett mer regn över den arabiska halvön. Bättre växtlighet gjorde det möjligt för det växande arabiska imperiet att expandera norrut när det plötsligt fanns gott om mat för arméernas kamelkaravaner.

Enligt artikelns huvudförfattare, Ul Büntgen vid det schweiziska statliga forskningsinstitutet WSL, visar studien tydligt hur plötsliga klimatförändringar snabbt kan kasta existerande politiska system över ända.

– Det finns mycket att lära av hur snabba och stora omvälvningarna blev under senantikens lilla istid, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer