Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Tusentals arter drabbas av plastutsläppen”, Inger Näslund havsexpert WWF. Foto: SVT, AP Photo/Matilde Campodonico

WWF-rapport: Över 2 000 arter faller offer för plastskräp

Uppdaterad
Publicerad

En ny rapport från Världsnaturfonden WWF – där man sammanfattat drygt 2 500 studier – visar hur negativt världens marina ekosystem och djurarter påverkas av den stora mängden plastutsläpp som förorenar världens hav.

I ett pressmeddelande från WWF framgår att elva miljoner ton plastskräp läcker till haven varje år. Det mesta hamnar på havsbotten, medan resten hamnar på stränder eller i det öppna havet. Globalt återvinns endast nio procent av allt plastskräp.

En stor bov i det hela är mikroplast, vilket är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter, tillverkat som mikroplast eller rester från slitage och nedbrytning av plast.

”Sjätte massutrotningen”

– Utan tvekan bidrar de okontrollerade utsläppen av plastföroreningar till att öka takten på den pågående sjätte massutrotningen. Det är minst sagt bråttom för världen att få till ett rättsligt bindande avtal om plastföroreningar, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, i samband med pressmeddelandet.

Rapporten ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” framtagen av tyska Alfred Wegenerinstitutet, presenterar att drygt fem miljoner kvadratkilometer riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte.

Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till år 2050. Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

– När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

UNEA-5.2

För att ta ett steg i rätt riktning kommer frågan diskuteras på FN:s generalförsamlingsmöte UNEA-5.2 mellan den 28 februari – 2 mars, i Kenya. Cirka 150 länder är villiga att förhandla om ett globalt bindande plastavtal med förhoppningen att lyckas få bukt med plastföroreningen.

Kemikalier och avfallshantering, marin nedskräpning och en grön återhämtning från covid-19 ska diskuteras under miljömötet när alla samlas till den andra delen av deras femte session. Miljöministrarna förväntas också forma en deklaration om att stärka insatserna för naturen för att uppnå hållbara utvecklingsmål skriver FN:s miljöprogram.

  • 2 144 arter i marin miljö är påverkade av plastutsläpp i de havsområden som granskningen omfattar.
  • Omfattningen av plastföroreningar och deras påverkan på marina arter och ekosystem varierar stort: Från plastbitar i magen, dödliga snaror runt halsen till kemiska mjukgörare i blodet. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag, immunsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer.
  • Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är hårt utsatta även av plast som täcker rötterna.
  • Korallrev världen över drabbas hårt av klimatförändringarna och när plastskräp fastnar i dem minskar chansen ytterligare att överleva. Plastpresenningar och fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar deras motståndskraft.
  • Flera viktiga globala regioner – inklusive Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och arktisk havsis – har redan överskridit tröskelvärdena för plastföroreningar då betydande ekologiska risker kan förekomma, och flera regioner förväntas följa i samma fotspår under de kommande åren.

Källa: WWF och Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer