Med den växande oron som finns för en bostadsbubbla i Sverige och svenskarnas allt högre skuldsättning ses inte bankernas rekordhöga bolånemarginaler som ett problem.

Analys: Vi lever i en konstig tid

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

De svenska bankerna tjänar på rekordstora pengar på bolån. Men räkna inte med att någon kommer till bankkundens räddning.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

Samtidigt som det är svårt att tjäna pengar på svenskarnas sparkonton göder större och fler bolån bankernas vinster. När det gäller den ökande marginalen – alltså skillnaden mellan vad bankerna lånar själva för och vad de tar ut för ränta av sina kunder – där framhåller bankerna gärna att de högre kapitaltäckningskraven på bolån gör att de behöver tjäna mer pengar på bolånen. Detta så att deras aktieägare inte förlorar på de nya tuffa kraven.  

Men räkna inte med att Finansmarknadsministern eller Riksbanken eller för den sakens skull Finansinspektionen ställer sig på barrikaderna för den genomsnittlige bostadsägarens lån om 2.071.351 kronor.

”Lever i en konstig tid”

Vi lever i en konstig tid där vi är i en högkonjunktur, många svenskar har jobb och upplever att de har gott om pengar – samtidigt som vi har en riksbank som med en exceptionellt låg krisränta, en minusränta om -0,5 procent, försöker nå sitt mål om 2 procents inflation.

Med den växande oron som finns för en bostadsbubbla i Sverige och svenskarnas allt högre skuldsättning ses inte bankernas rekordhöga bolånemarginaler som ett problem. Läs mina läppar: ”ingen” önskar att lägre bolåneräntor möter kunderna.

Istället har Finansinspektionen fått i uppdrag att begränsa svenskarnas skyhöga skuldsättning medan regeringen vill beskatta bankerna mer.

För få som byter bank

Det upprepas att det är kunderna som ska vara otrogna och pruta och byta bank. Det är tyvärr få som gör och det upplevs som krångligt och kostsamt. Trots att bankerna redovisar sina genomsnittliga bankräntor är konkurrensen på bankmarknaden i Sverige fortsatt dålig. Suget efter bolån är så stort att bankerna inte behöver konkurrera i lågräntemiljön. Dessutom domineras bolånemarknaden helt och hållet av storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB som har 82 procent av all utlåning av bolån.  Men räkna inte med någon bolånebankernas ”Ryanair” flyger in och skapar en helt ny bolånebankmarknaden på konsumenternas villkor. Paradoxen är att det i finanskrisens spår är krångligt att öppna bolånebank.  

Med amerikanska räntehöjningar i sikte kommer också de svenska bolånetagarna sannolikt möta högre räntor (brasklapp: från väldigt låga nivåer) för internationella räntenivåer sprider sig även till Sverige.  Högre räntor tror många minskar aptiten på bolån och då kanske konkurrensen ökar. Men så länge krisräntan består, består också bankernas höga bolånemarginaler.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.