Räntefonder:

En räntefond placerar pengar i olika räntebärande värde papper, t.ex. statsobligationer och statsskuldväxlar. Det går inte att på förhand veta hur stor avkastningen blir. Det beror främst på den framtida ränteutvecklingen och fondförvaltarens kompetens. Men räntefonder är en relativt trygg sparform som lämpar sig för den som inte är beredd att ta stora risker.

Räntefonder brukar delas upp i korta och långa räntefonder.

En räntefond med kort löptid placerar vanligtvis i värdepapper som inte är känsliga för ränteförändringar på marknaden, t,ex, statsskuldväxlar. Löptiden för värdepapperna är mindre än ett år. Korta räntefonder lämpar sig för kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning är liten. Å andra sidan blir inte heller värdeökningen särskilt stor.

En räntefond med lång löptid, obligationsfonder, köper värdepapper på obligationsmarknaden med löptider på mer än ett år. Ränteförändringar får därför större betydelse för fondvärdet. Om marknadsräntan sjunker ger fonden bra avkastning eftersom de värdepapper som fonden äger stiger i värde. Obligationsfonder är lämpade för mer långsiktigt sparande.

Aktiefonder:

En aktiefond placerar tillgångarna i aktier i börsnoterade företag. Värde på aktiefonden är alltså helt beroende av hur väl fondförvaltarna bedömer olika bolags framtid. Sjunker värde på aktierna, sjunker givetvis värdet på aktiefonderna.

Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer. En fond kan ha valt inriktning på en speciell bransch t.ex. kemiföretag, eller ett geografiskt område, t.ex. Ryssland eller Sydamerika.

Aktiefonder lämpar sig för långsiktiga placeringar eftersom man då har tid att vänta ut eventuella börsnedgångar under spartiden. Ju mer specialinriktad en aktiefond är desto högre risker tar den som placerar i fonden, samtidigt som chansen till hög avkastning ökar.

Blandfonder:

En blandfond är en kombination av aktiefond och räntefond. Fondförvaltarna stur fördelningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bäst.

En blandfond är ett bra alternativ för den som sparar på lång sikt och vill ha högre avkastning än vad rena obligationsfonder ger men inte fullt ut ta de risker som är förknippade med aktiefonder.

Fond i fond:

Fond i fond innebär att fondbolagen plockar ihop ett antal olika fonder ur sin portfölj och paketerar det som ett mindre riskabelt paket. Fond i fond finns med olika risknivåer som bankerna definerar.

Hedgefonder:

Hedgefonder jämför sig inte med något börsgenomsnitt, alltså index, utan har en så kallad absolut avkastning som mål. Det innebär att hedgefonden A till exempel bestämmer att målet är att avkasta 20 procent om året. I sin arsenal har hedgefonderna oftast alla tillgängliga finansiella instrument. Fonden kan satsa i allt – räntor valutor aktier m.m. Hedgefonderna använder sig också av belåning. Idén är att kunna tjäna pengar såväl i upp som nedgång.

Riksnivån kan vara allt från mycket låg till extremt hög. Många hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av fondspararna. De svenska storbankerna kräver mellan 50 och 250 tusen kronor i insats för olika hegefonder. De flesta hedgefonder är bara öppna för handel vid vissa tidpunkter, t.ex. den sista dagen i varje månad.