Författarförbundet, Journalistförbundet och Svenska PEN om Akademibokhandelns inställda författarsamtal med Gellert Tamas.
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, Ola Larsmo, ordförande Svenska PEN och Gunnar Ardelius, ordförande Författarförbundet. Till höger författaren Gellert Tamas. Foto: SVT / TT
Debattinlägg

”Akademibokhandeln hjälper hatkulturen”

Opinion ·

”Hatkulturen fick just ett stort hjälpande handtag av Sveriges största bokhandelskedja. Av dem hade vi förväntat oss något annat”, skriver Gunnar Ardelius, Ola Larsmo och Jonas Nordling.

Om debattörerna

Gunnar Ardelius
Ordförande Författarförbundet
Ola Larsmo
Ordförande Svenska PEN
Jonas Nordling
Ordförande Journalistförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Nu på lördag skulle Akademibokhandeln i Stockholm haft ett författarsamtal med Gellert Tamas om dennes nya bok, ”Det svenska hatet” – en noggrann granskning av den hot- och hatkultur som idag utgör det största enskilda hotet mot den svenska yttrandefriheten.

Utan att något formellt hot uttalats valde Akademibokhandeln att ställa in. (Efter påtryckningar skulle man sedan ha ett mindre arrangemang efter stängningsdags.)

Man valde därmed att bekräfta den bild som ges i boken av ett Sverige där hot och hat alltmer bestämmer ramarna för samhällsdebatten.

Vi tror inte att Akademibokhandelns ledning riktigt insett det principiellt avgörande och djupt oroande i sitt agerande. Detta handlar om mycket mer än Tamas bok.

Som Myndigheten för Kulturanalys visat i två rapporter har de senaste tio åren en hot- och hatkultur vuxit fram i Sverige.

35 procent av alla författare och konstnärer har hotats för sina verk. 30 procent av alla journalister uppger i andra undersökningar att hot idag är en del av deras arbetsvardag.

Det är uppenbart vad syftet med dessa hot är: att tysta röster och hindra åsikter att framföras med hot om våld. Vi har sett vad detta leder till i olika länder där självcensuren ligger som ett lock över en fri samhällsdebatt.

Det började även då med hot som tilläts eskalera och bli en maktfaktor; vid en osynlig punkt hade samhällsdebatten förändrats och demokratin blivit en parodi på sig själv.

Vi är inte där än. Man kan motarbeta denna utveckling och försvara det fria ordet.

Man kan också, som Akademibokhandeln, vika ned sig utan att ett enda hotfullt ord uttalats och därmed rulla ut röda mattan för de som vill använda hot och hat för att tysta meningsmotståndare.

Hatkulturen fick just ett stort hjälpande handtag av Sveriges största bokhandelskedja. Av dem hade vi förväntat oss något annat – till exempel aktiva motåtgärder mot hatkulturen som ytterst hotar även deras verksamhet.

Skriv gärna en bok till försvar för det fria ordet – men bokhandeln vågar inte tala med dig offentligt.

Skadan är skedd. Frågan är om den kan göras ogjord. Det fordrar i så fall en aktiv insats av Akademibokhandeln och andra stora aktörer, och det snarast.

Tänker ni på något sätt manifestera mot hatkulturen och försöken att driva svenska författare och journalister till självcensur?

Skulle ni våga ordna offentliga samtal med författare som faktiskt skriver om hur detta hot ser ut, som Gellert Tamas eller Niklas Orrenius, för att nämna två namn ur årets bokflod?

Tänker ni hjälpa oss i de undertecknade organisationerna att ta striden för det fria ordet, mot hotarna och hatarna, eller tänker ni som nu har skett bli en kugge i självcensurens nya maskineri?

Som Sveriges största bokhandelskedja har ni ett ansvar för utvecklingen.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.