Foto: JONATHAN HAYWARD/AP/TT/Mikael Wallerstedt
Debattinlägg

”Välkänt att ökad tillgänglighet ger ökad användning”

”Colorado ligger klart högre än genomsnittet i hela USA när det gäller användning bland unga. Även cannabisförgiftning av barn under fem år har ökat signifikant”, skriver professor Fred Nyberg.

Om debattören

Fred Nyberg
Seniorprofessor verksam vid Uppsala universitets forum för läkemedels och drogforskning (U-FOLD)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Kanada följer nu Uruguay och blir det andra landet i Västvärlden som legaliserar cannabis för rekreationsbruk. De har även sällskap av ett antal amerikanska stater som gått emot det federala förhållningssättet.

Det finns uppgifter om att folkhälsoministern tror att man genom legalisering kan ta kontroll över den svarta marknaden, hålla cannabis borta från barn och minska vinster för den illegala marknaden.

Likt Uruguay har man föreslagit en åldersgräns på 18 år. Anledningen till denna åldersgräns är att man anammat vetenskapliga fakta att sårbarheten för negativa effekter är avsevärt större i de nedre tonåren.

I till exempel Colorado har man satt åldersgränsen till 21 år, då man vet att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän man kommit en bit över 20 år.

Bekymret är dock att många tonåringar inte väntar tills de uppnått den tillåtna åldern. En tydlig ökning av marijuanarökning bland unga i åldern 12-17 år har noterats i stater där legalisering har genomförts.

De skador som är mest kända och som framförallt kan uppstå vid frekvent rökning av marijuana i unga år är försämrad koordination och kognition, samt risken för beroende och andra effekter på den mentala hälsan.

I USA finns det redan samlade uppgifter om effekter av legaliseringen i stater som Colorado, Kalifornien och Washington. När det gäller cannabiseffekter på motorik och koordination så har en tydlig ökning av fatala trafikolyckor skett, där man kunnat uppmäta cannabis som enda drog i kroppen.

I flera skolor i Colorado har man noterat ett ökat antal problem med elevers skolgång, både när det handlar om uppförande och prestationsförmåga.

Drogens negativa effekt på unga individers kognitiva förmåga förstärks av studier från Australien och Nya Zeeland, som tydligt visar en samvariation mellan cannabisrökning före 17 års ålder och ökad risk för att inte fullfölja gymnasiet, ökad risk för depressioner senare i livet, ökad risk för beroende samt ökad risk för användning av andra illegala droger.

Att det sedan finns medicinskt användbara komponenter i cannabis kan vara av intresse för vissa individer som drabbats olika smärttillstånd är inget incitament för en legalisering.

Vi har många andra narkotikaklassade substanser som används medicinskt, men som vi ändå ser dyka upp på den illegala marknaden.

Det är väl känt, vilket nu besannas i till exempel Colorado, att ökad tillgänglighet ger ökad användning.

Staten ligger klart högre än genomsnittet i hela USA när det gäller användning bland unga. Även cannabisförgiftning av barn under fem år har ökat signifikant.

Samlad vetenskap talar ett tydligt språk när det gäller risker med frekvent användande av cannabis i unga år. De erfarenheter som rapporterats från USA när det gäller följder för de unga vid ett liberalt förhållningssätt med ökat tillgänglighet bör inte föranleda att liknande misstag görs i Sverige.

När det gäller framtida svensk narkotikapolitisk ska incitamentet inte vara att föra krig mot narkotikan utan snarare handla om att försvara hjärnan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.