Foto: Martina Holmberg / TT
Debattinlägg

”Krafttag krävs om Östersjön ska möta klimatförändringarna”

Publicerad

”Klimatförändringarna och deras möjliga följder måste från och med nu inkluderas i alla beslutsprocesser som rör Östersjön – både på EU-nivå och nationellt”, skriver debattörerna.

Om debattörerna

Christoph Humborg
Professor i biogeokem vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tina Elfwing
Föreståndare för Stockholms universitets Östersjöcentrum
Henrik Svedäng
Docent i marinekologi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Gun Rudquist
Policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Östersjöns ekosystem har en fantastisk förmåga att anpassa sig. Men nästan hundra år av kraftig mänsklig påverkan i form av sjötransporter, fiske, fysisk exploatering och utsläpp av näringsämnen och skadliga ämnen har försvagat havets förmåga att möta nya miljöutmaningar.

Nyligen visade en studie av forskare vid Stockholms och Helsingfors universitet att temperaturen på vissa håll i Östersjön har stigit med två grader sedan 1990-talet.

Annan forskning visade redan 2013 att klimatförändringarna kan leda till lägre salthalt, kraftigare algblomningar och syrebrist.  

Detta är ytterst oroande. Dels för att många av Östersjöns mest välkända arter drabbas hårt av dessa förändringar. Dels för att tiden håller på att rinna ut. Klimatförändringarnas effekter syns redan i havet.  

Därför handlar havets framtid inte bara om att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären utan också om att hjälpa havsmiljön att öka sin motståndskraft.

Om Östersjön ska ha en chans att möta klimatförändringarna krävs det krafttag för att minska vår mänskliga påverkan på havet.  

Och dessa insatser måste börja nu. Vi på Stockholms Universitets Östersjöcentrum har identifierat en rad centrala åtgärder som vi menar är de absolut viktigaste att fokusera på under kommande år:  

Minska övergödningen  

Jordbruket är den viktigaste källan till vattenburen kväve och fosfor som når havet. Lantbrukarna har redan gjort stora insatser. Men växtnäringsutnyttjandet måste förbättras, bland annat med bättre balans mellan växtodling och djurhållning på lokal nivå och förbättrad användning av stallgödsel. Öka landsbygdsprogrammets del av EU:s jordbrukspolitik (CAP) och ge lantbrukarna skälig ersättning för sådana åtgärder.  

Fiska hållbart  

Ices vetenskapliga rekommendationer på fångstkvoter måste följas för samtliga fiskbestånd. Vidare bör det omfattande pelagiska industrifisket efter sill kraftigt begränsas i södra och sydöstra Östersjön för att tillförsäkra torsken föda.  

Längs ostkusten bör man även överväga att antingen förlägga allt trålfiske utanför trålgränsen, alternativt tillåta småskaligt trålfiske men flytta ut det storskaliga.  

Begränsa farliga ämnen  

Mycket långlivade kemikalier måste kunna förbjudas i grupp inom EU:s kemikalielagstiftning Reach. Egenskapen att vara långlivad (hög persistens) bör införas som ett eget kriterium för reglering av ämnen inom Reach.  

Dessutom bör avancerad rening införas på de största avloppsreningsverken inom Östersjöns avrinningsområde.  

Skydda marina ekosystem  

Avsätt specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd och öka myndigheternas resurser för detta arbete. Inrätta referensområden fria från mänsklig påverkan.

Dessa områden gör det möjligt att utvärdera det marina skyddet som helhet och bedöma vad försämringar beror på.  

Klimatförändringarna och deras möjliga följder måste från och med nu inkluderas i alla beslutsprocesser som rör Östersjön – både på EU-nivå och nationellt.  

Bara så kan vi behålla en levande havs- och kustmiljö, som fortsätter att leverera både rekreation och viktiga ekosystemtjänster.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.