Åhléns tar bort luciabilden efter hatet. Sokolow skriver om Åhléns.
Till höger Paulina Sokolow. Foto: TT / SVT / Patrick Miller/Manocamera
Debattinlägg

”Det stora varuhuset – en beräknande julhistoria”

Opinion ·

”Lika lite som vissa opinionsbildare kan skylla på aningslöshet då de exponerar namn för sin hotfulla rasistsvans, lika lite kan varuhusets kommunikationsavdelning låtsas ovetande om vilka krafter de triggade och vad barnmodellen riskerade att utsättas för”, skriver Paulina Sokolow om varuhuset Åhléns luciareklam.

Om debattören

Paulina Sokolow
Kommunikatör och konsthistoriker

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

När Jesus, symbolen för högtiden, var liten visste han inte att han som vuxen skulle bestämma sig för att ta på sig världens synder med livet som insats, i sitt passionerade försök att få folk att förstå att vi alla har ett ansvar för varandra.

I år pratar alla om en helt annan liten unge som av det stora varuhuset Åhléns valts ut som lockbete till just det som varuhus vill att vi ska göra, nämligen konsumera.

Inget konstigt i det. Personligen är jag djupt kluven till kampanjen och har väldigt svårt för att, som många, sjunga varuhusets lov.

Är jag alltså emot att barn som rasifieras syns i reklam? Eller emot marknadsekonomi? Verkligen inte!

Vi pratar om det ofta, men reflekterar kanske inte på djupet över hur mycket det mediala landskapet har förändrats och hur snabbt marknadskrafterna har tvingats anpassa sina budskap till var vi konsumenter befinner oss, såväl rumsligt som mentalt.

Hade jag varit marknadschef för det stora varuhuset hade jag givetvis inte nöjt mig med något annat än de främsta PR-hjärnorna i Sverige. Och en PR-strateg utan nätkunskap duger inte.

Med andra ord: För att lyckas få ett genomslag i dag, oavsett om du verkar inom media eller reklam, måste du kunna din sociala-medier-läxa.

Vilket varuhuset måste sägas ha gjort med sitt val av kommunikatörer.

Aningslöshet är knappast ett alternativ i det här fallet.

Lika lite som vissa opinionsbildare kan skylla på aningslöshet då de exponerar namn för sin hotfulla rasistsvans, lika lite kan varhusets kommunikationsavdelning låtsas ovetande om vilka krafter de triggade och vad barnmodellen riskerade att utsättas för.

De bör rent av ha räknat med det.

Så frågan är: Vem av oss föräldrar hade velat offra vårt barn i varuhusets goda syfte? Att vara antirasist får inte utesluta att se igenom samtida marknadsföringstrick. I synnerhet inte med barn inblandade.

Kampanjen måste anses vara utomordentligt lyckad. Maskineriet puttrade på som en nytrimmad motor.

Några hundra hatare lämnade sina vidrigheter under bilden, media hakade på och tusentals antirasister gjorde det de skulle: Framförde julens kärleksbudskap bredvid bilden på varuhusets logotyp.

Mångfald som lockbete för konsumism. Julhandeln – journalistiken 1 – 0.

Som sagt.

Jesus bestämde själv som vuxen att han skulle offra sig för våra synder. Julen 2016 är det en liten person som inte hade valt något alls. Men fram till jul kommer vi andra inte att prata om något annat än varuhuset.

Tur att föräldrarna till slut sa ifrån.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.