Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
Debattinlägg

”Tätorterna subventioneras medan övriga Sverige straffas”

Publicerad

”Varför differentieras inte till exempel bensin- och vägskatt så att den som inte har tillgång till subventionerad kollektivtrafik får lägre skattesatser än de som bor i områden med skattesubventionerad kollektivtrafik?”, undrar skribenten.

Om debattören

Christina Sundeck
Projektledare och landsbygdsbo

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Skatter och avgifter är bra, de finansierar viktiga delar av vårt samhälle. Vi betalar alla till det allmänna (vård, skola, omsorg, blåljus, försvaret, infrastruktur med mera) genom olika procentsatser på inkomster och konsumtion. Inget fel i det.

I vilken utsträckning vi har möjlighet att nyttja samhällets tjänster beror däremot väldigt mycket på var i Sverige vi bor.

Kollektivtrafiken är till exempel till väldigt stor del skattefinansierad av oss alla,  men kan inte nyttjas i någon större utsträckning utanför städerna och tätorterna.

Rättvist? Nja, känslan i magen säger något annat.

Biltrafiken däremot bär sina egna kostnader med råge via diverse skatter och avgifter.

Rättvist? Det blir nog nja på den också.

Sverige subventionerar tätorternas behov av persontransporter och straffar Sveriges övriga persontransporter, känns det rättvist? Nej!

Man kan förstås argumentera runt miljökonsekvenserna men varför ska då bara just persontrafiken bestraffas och inte alla andra trafikslag?

Bor man på landsbygden och köper närodlad mat blir miljöbelastningen förstås mindre än att transportera mat till miljontals människor från ett större område.

Varför straffbeskattas inte maten mot miljömässig hänsyn kopplad till transporterna? Eller varför införs åtminstone inte en lägre momssats på mat som har sammanlagda transporter på kanske 20 mil från jord till bord?

Bor man i städer och tätorter har man närmare till exempelvis skola och vårdcentral (kanske till och med gångavstånd?) beroende på att marknaden och utbudet är större och därutöver tillgång till en i hög grad skattesubventionerad kollektivtrafik.

Varför differentieras då inte till exempel bensin- och vägskatt så att den som inte har tillgång till subventionerad kollektivtrafik får lägre skattesatser än de som bor i områden med skattesubventionerad kollektivtrafik?

Enligt SCB (1990-2017) står inrikes biltrafik för cirka 16 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp – och utvecklingen har stått stilla sedan 1990. Det kan man tycka är mycket, å andra sidan har antalet personbilar ökat med 35 procent under samma period så då måste bilarna ha blivit miljövänligare under den tiden.

Lätta och tunga lastbilars koldioxid ökar dock, inrikes från 5 procent till 8 procent och utrikes transporter har exploderat från 5 procent till 17 procent under samma period. Alltså under 2017 till mer än personbilstrafiken!

Förklara gärna för mig varför det är vår inrikes persontrafik i områden utan kollektivtrafik som ska dra det största lasset? Och kom inte dragande med att alla ska köpa en elbil istället!

För det första har inte alla råd med en elbil, framförallt inte i de kommuner med lägre medelinkomst (som verkligen skulle kunna ha nytta av skattesubventioner på en ny elbil) och som dessutom i stora områden saknar kollektivtrafik.

För det andra är det helt orimligt att försörja alla hushåll med el till laddning av elbilar.

Och för det tredje känns det lite avigt att de som har råd att köpa subventionerade elbilar sannolikt bor i höginkomstkommuner där det även finns gott om subventionerad kollektivtrafik.

Rättvist? Gissa vad jag tycker om det…

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.