Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 februari – 28 februari

”Militärövningar” vid Ukrainas gränser

I början av februari inleder Ryssland vad de påstår är militärövningar i Belarus och Svarta havet, samtidigt som över 100 000 ryska soldater sedan tidigare har samlats nära den ukrainska gränsen i Ryssland.

Rysk militär går över gränsen

Den 21 februari erkänner Rysslands president Vladimir Putin formellt de proryska separatistområdena Luhansk och Donetsk som självständiga stater.

Kort därpå beordrar Putin ryska trupper att gå in i de båda ukrainska områdena som ett led vad han kallar en ”fredsbevarande operation”.

Ryssland invaderar Ukraina

Natten till den 24 februari hörs explosioner och skottlossningar runt om i Ukraina, däribland i huvudstaden Kiev.

I ett tv-sänt tal meddelar Rysslands president Vladimir Putin att han beordrat en militär operation för att demilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina.

Kampen om Kiev inleds

Under de inledande dagarna av invasionen pågår attacker på flera platser i Ukraina, men en stor del av de ryska ansträngningarna fokuseras på huvudstaden Kiev. Genom att snabbt ta kontroll över huvudstaden hoppas Ryssland begränsa de ukrainska försöken att samordna försvaret av sitt land.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 mars – 31 mars

Cherson faller

När Ryssland tar kontroll över hamnstaden Cherson går invånarna ut på gator och torg för att protestera.

Fyra miljoner flyktingar

Samtidigt som striderna rasar i Ukraina flyr miljontals människor landet och i slutet av mars har fyra miljoner människor tagit sig över gränsen till framförallt Polen.

FN fördömer invasionen

Den 2 mars röstar FN:s generalförsamling för en resolution som fördömer Rysslands invasion av Ukraina och kräver att landet drar tillbaka sina trupper.

141 medlemsländer röstar för resolutionen. Belarus, Eritrea, Nordkorea, Ryssland och Syrien röstar emot. 35 länder, däribland Kina, avstår från att rösta.

Strider i Kiev

Tvärtemot vad många bedömare tror går den ryska framryckningen trögt, framför allt mot Kiev där motståndet är hårt. De ryska förhoppningarna att säkra kontrollen över huvudstaden grusas snart och Ryssland flyttar successivt fokus till de östra delarna av Ukraina – samtidigt som ryska långdistansbomber tar sig allt längre in i landet.

Kärnkraftverk beskjuts

Strider utkämpas också vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, som träffas av projektiler. En brand utbryter i en byggnad i närheten av reaktorerna. Ryska soldater tar kontroll över kärnkraftverket.

Attacker mot civila

Den 9 mars bombas ett barnsjukhus i Mariupol och den 16 mars, två veckor efter att belägringen av Mariupol började, bombar Ryssland en teater i staden där ett tusental civila sökt skydd. På marken utanför har man skrivit ”barn” för att förhoppningsvis förhindra bombningar just här.

En granskning av nyhetsbyrån AP pekar på att närmare 600 personer dör i attacken.

Dödligaste månaden för civila

Mars är konfliktens hittills enskilt dödligaste månad för civila, enligt FN-organet OHCHR.

*24–28 februari, **1–15 januari. Källa: OHCHR

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 april – 30 april

Butja chockerar världen

Den 3 april vaknar världen till fruktansvärda bilder på massgravar i Butja. Även kvarlämnade döda kroppar syns på vägarna efter att ryska styrkor lämnar den krigshärjade staden, som varit ockuperad sedan början av kriget.

Ryssland förnekar uppgifterna om att deras styrkor torterat och mördat hundratals civila och kallar det för en provokation i ett möte med FN:s säkerhetsråd. En granskning som bland andra New York Times gjort visar dock att kropparna legat synliga redan när staden var ockuperad.

SVT:s team var ett av de första som släpptes in i staden och kunde dokumentera de misstänkta krigsförbrytelserna i Butja.

Ryskt flaggskepp sänks

Den 14 april sänks robotkryssaren Moskva, den ryska flottans flaggskepp i Svarta havet. Ryssland hävdar att en explosion i ammunitionsförrådet orsakade skadorna, men mer tyder på att Ukraina lyckats sänka det med en lyckoträff från land. Händelsen mottas som ytterligare ett bevis på Ukrainas motståndskraft.

Symboliska strider vid stålverket

I Mariupol lyckas de ryska styrkorna separera de ukrainska trupperna på varsin sida av staden. Azovstal, Ukrainas största stålverk, blir tillflyktsort för både ukrainsk militär och civila. Det svårintagliga stålverket utgör i slutet av april det sista motståndet i staden.

Samtidigt som invasionen fortskrider varnar Rysslands president Vladimir Putin omvärlden för ”blixtsnabb” vedergällning om något land lägger sig i konflikten, vilket ytterligare spär på rädslan för kärnvapenattacker och ett möjligt tredje världskrig.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 maj – 31 maj

Slutgiltig strid vid Azovstal

I början av maj kan de civila inne i stålverket evakueras och kvar blir soldaterna som fortsätter att försvara stålverket. Den 22 maj utropar Ryssland seger i Mariupol efter Azovstals fall.

Sverige och Finland väljer väg

Under maj intensifieras också diskussionerna i Finland och Sverige om ett Nato-medlemskap och den 14 maj beslutar Finland att påbörja ansökan. Två dagar senare meddelar dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) att även Sverige ska ansöka om att bli medlem i försvarsorganisationen.

Här redovisas endast de som svarat ja – se hela undersökningen hos Novus

EU stryper ryska oljan

Under maj tar EU ett antal beslut för att försöka minska beroendet av den ryska oljan. Man tillkännager ett förslag om ett importförbud på rysk olja från och med årsskiftet. Man presenterar också ett paket på 220 miljarder euro som ska användas för göra EU oberoende av allt ryskt fossilbränsle under de kommande fem åren.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 juni – 30 juni

Explosion vid köpcentrum

Den 27 juni träffar ryska robotar ett köpcentrum i Krementjuk i Ukraina. 21 personer dödas och ett sextiotal skadas i attacken.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska ett tusental personer ha befunnit sig i köpcentrumet vid tidpunkten.

Ryssarna lämnar Snake Island

I slutet av juni drar Ryssland tillbaka sina styrkor från Snake Island. Ormön blev redan under invasionens första dagar en symbol för det ukrainska motståndet när en ukrainsk gränsvakt trotsade robotkryssaren Moskvas uppmaning att ge upp med orden: ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!”

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 juli – 31 juli

Sista fästet i Luhansk faller

Ryssland tar i början av juli kontroll över Lysytjansk, det sista fästet för ukrainskt motstånd i regionen Luhansk. Det innebär att Ryssland nu kontrollerar i stort sett hela regionen – en stor framgång för Putin som länge sett regionen som ett strategiskt mål.

Nytt vapensystem förändrar balansen

Det nya vapensystemet Himars från USA har en dubbelt så lång räckvidd som de vapen Ukraina tidigare haft och innebär att man med stor precision kan slå ut till exempel depåer, staber och trupper i baracker på längre avstånd än tidigare. Under juli månad slår Ukraina enligt egen utsago ut ett femtiotal ryska ammunitionslager och i mitten av månaden lovar USA att skicka fler Himars.

De ukrainska krafterna fokuseras i juli runt nyckelstaden Donetsk samtidigt som man med hjälp av de nya vapensystemen kan genomföra attacker på längre avstånd.

Spannmålsblockaden hävs

Efter medlingshjälp från FN och Turkiet sluts 22 juli ett avtal mellan Ukraina och Ryssland om att stoppa den exportblockad av spannmål från hamnar i Svarta havet som upprätthållits av Ryssland.

Men trots avtalet så avfyrar Ryssland två missiler mot hamnen i Odessa redan dagen efter – en attack som fördöms av FN.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 augusti – 31 augusti

Första båtlasten lämnar Odessa

En båtlast med vete från Ukraina lämnar Odessas hamn för Turkiet – det är den första spanmålslasten sedan kriget började. Flera fartyg följer de kommande veckorna. Den ryska blockaden i Svarta havet har hittills eldat på matpriser runt om i Europa och ökat svälten bland de redan fattiga. Priserna stabiliseras något men är fortfarande högre än under 2021.

Källa: Europeiska rådet

Kärnkraftverk mitt i striden

Omfattande strider kring kärnkraftverket i Zaporizjzja skapar en oro i hela Europa för vad som händer om någon av reaktorerna skadas. FN:s generalsekreterare António Guterres ber om att området ska avmilitariseras men Ryssland vägrar. På insidan av verket beskriver arbetare sig själva som gisslan och säger att de inte kan sköta sina jobb.

Självständighetsdagen uteblir

Den 24 augusti markerar dagen då Ukraina 31 år tidigare blev självständiga från Sovjetunionen. Detta år sammanfaller det med ett halvår av rysk invasion. I stället för parader och firande uppmanas människor att stanna hemma. Volodymyr Zelenskyj håller under morgonen ett tal där han förklarar att Ukraina ”inte kommer att försöka hitta överenskommelser med terrorister”.

– För oss är Ukraina hela Ukraina. Alla 25 regioner, utan några eftergifter eller kompromisser, säger han.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 september – 30 september

Freden uteblir

Stödet för invasionen är fortsatt stort bland Rysslands befolkning. FN:s generalsekreterare António Guterres säger att chansen för ett fredligt avslut är ”minimalt”.

Andel personer som svarat ja på frågan ”Stödjer du som person de ryska truppernas agerande i Ukraina?” Källa: Levada Center via Spiegel International

Skenomröstningar

Den 23–27 september 2022 genomförs skenomröstningar i de rysskontrollerade områdena Zaporizjzja, Cherson, Luhansk och Donetsk – frågan gäller huruvida man vill bli en del av Ryssland. Men redan innan valdagen så kritiseras omröstningen av flera världsledare som kallar den för riggad.

I samtliga områden påstås en majoritet rösta för en annektering, men resultatet accepteras inte av omvärlden. Bland annat rapporteras det om att människor tvingas rösta under hot av soldater, och att stora delar av befolkningen har flytt de krigshärjade områdena. Annekteringen av de fyra regionerna strider enligt många bedömare mot internationell lag och anses vara brott mot folkrätten.

Ryssar lämnar landet

I ett förinspelat meddelande som ljuder på gatorna i Ryssland kallas befolkningen till massmobilisering.

Knappt en vecka senare så har drygt 194 000 ryska medborgare lämnat landet för att undvika att bli inkallade. Tusentals strömmar in till Finland - som stänger sina gränser.

Attentat mot Nord Stream

Den 26 september sker explosioner på Baltiska havets botten i svensk ekonomisk zon och i Danmarks territorialvatten. Gasledningarna Nord Stream 1 och 2 skadas i vad Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) säger troligen är en fråga om sabotage.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 oktober – 31 oktober

Annektering och mobilisering

Den ryska mobiliseringen är i full gång och den 4 oktober meddelar den ryska försvarsministern att 200 000 personer har kallats in till militärtjänstgöring.

Dagen efter blir annekteringen av de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson en juridisk verklighet i Ryssland när president Vladimir Putin skriver under en ny lag.

Explosion på Krimbron

Den 8 oktober sker en explosion på Krimbron som förbinder östra delen av Krimhalvön med Ryssland.

Exakt vad som orsakade explosionen är fortfarande inte känt, men teorier har lagts fram om att det antingen rört sig om en bomb på en lastbil eller att attacken kommit från en vattengående drönare.

Ryssland svarar

Kort efter attacken mot bron svarar Ryssland med att inleda massiva attacker mot Ukraina. Explosioner sker i ett dussin ukrainska städer, inklusive staden Lviv, som tidigare varit relativt förskonad från attacker tack vare sitt läge i västra Ukraina.

Kritisk infrastruktur attackeras

Dagarna efter attacken mot Krimbron eskalerar Ryssland sina attacker mot kritisk infrastruktur. Den 18 oktober säger Ukrainas president Zelenskyj att en tredjedel av ukrainska kraftverk har förstörts som en följd av attackerna.

Krigslagar införs

Vladimir Putin deklarerar att krigslagar ska införas i Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja. Samtidigt har man beordrat att de runt 50 000 civila personerna som befinner sig i rysskontrollerade Cherson ska evakueras inför en förmodad ukrainsk framryckning.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 november – 30 november

Cherson befrias

Den 9 november meddelar Ryssland att de drar tillbaka sina trupper från Cherson och två dagar senare tar sig de första ukrainska trupperna in i staden utan att mötas av större motstånd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar det en historisk dag och på sociala medier sprids bilder av ukrainare som firar på gator och torg.

SVT:s team är på plats i Cherson när staden befrias.

Infrastruktur­attackerna fortsätter

Ryssland fortsätter med sin taktik att attackera kritisk infrastruktur i Ukraina och orsaka vatten- och elbrist inför vintern.

Den 15 november skickar Ryssland ett nittiotal missiler mot olika ukrainska städer och 23 november sker ytterligare en attack mot en rad mål i landet. Attacken lämnar stora delar av Ukraina utan ström.

Polen träffas av missil

I samband med missilattackerna den 15 november slår en missil ner på den polska sidan av gränsen och dödar två civila.

Händelsen riskerar att trappa upp konflikten genom att dra in Nato-landet Polen – en oro som späds på av tidig rapportering från nyhetsbyrån AP som med hänvisning till en anonym källa inom det amerikanska försvaret felaktigt pekar ut Ryssland som missilens avsändare.

Det visar sig snart att missilen mer sannolikt avfyrades av Ukraina i ett försök att slå ut en inkommande rysk missil.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 december – 31 december

Höga dödstal vid årsskiftet

Det är fortsatt svårt att bekräfta antal dödade, både civila och militära. Enligt den ukrainska presidentens rådgivare Mykhailo Podolyak så har mellan 10 000–13 000 soldater hittills dött i kriget.

Ryssland har tidigare sagt att Ukraina förlorat över 60 000 militärer, samtidigt som USA uppskattat att den totala siffran för döda och skadade är över 100 000 på respektive sida.

”No christmas Ceasefire”

Inför jul föreslår president Zelenskyj en vapenvila över högtiderna, vilket Rysslands president inte går med på. Under december fortsätter i stället missiler att slå ut el- och vattenförsörjning i flera delar av landet.

Patriot-löfte en tidig julklapp

Ukrainas president Zelenskyj åker till USA för att träffa den amerikanske presidenten Joe Biden. Med sig hem får han löftet om leveranser av luftvärnssystemet Patriot, något som länge stått högt upp på Ukrainas önskelista.

Med det nya vapensystemet förbättras det ukranska försvarets möjligheter att på sikt försvara sig mot ryska luftangrepp.

Men systemet är avancerat och kräver mycket resurser i form av utbildning och support för att vara effektivt.

Attacker mot militärbaser i Ryssland

Med hjälp av drönare attackeras militärbaser långt in på ryskt territorium. En sker på flygbasen Engels, mer än 40 mil från den ukrainska gränsen. Ukraina varken bekräftar eller dementerar att man ligger bakom attackerna.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 januari – 31 januari

Missiler mot Makijivka

Året börjar med en ukrainsk missilattack mot ryska trupper som är stationerade i Makijivka. Enligt den ukrainska armén dödas 400 ryska soldater och 300 skadas i attacken. Ryssland medger dock bara att 89 soldater dött.

Hård kamp om Bachmut och Soledar

Kampen om Bachmut har pågått i flera månader, men under vintern intensifieras stridigheterna kring staden.

Bachmut ses som ett viktigt mål för Ryssland som lägger stora resurser på att få kontroll över staden.

I mitten av januari kommer man lite närmare sitt mål efter att Ukraina meddelat att man tvingats lämna staden Soledar, som ligger en mil utanför Bachmut.

Stridsvagnar till Ukraina

Efter många turer går den tyske förbundskanslern Olaf Scholz till slut med på att ge Ukraina tyska stridsvagnar av typen Leopard 2 och tillåter samtidigt andra länder att göra detsamma.

Storbritannien har redan tidigare meddelat att man tänker ge Challenger 2-stridsvagnar till Ukraina och kort efter den tyska svängningen meddelar USA att man tänker ge 31 stycken M1 Abrams-stridsvagnar.

Kontrolleras av Ryssland Återtaget av Ukraina Taget av Ryssland

1 februari – 20 februari

EU-toppmöte i brinnande krig

Flera EU-toppar reser till Kiev i början av februari för att möta Ukrainas persident. Samtidigt som mötet pågår ljuder flyglarm över hela staden.

Kramatorsk ett huvudmål för Ryssland

Kramatorsk i östra Ukraina utsätts för flera robotattacker. Minst tre personer dödas när en robot slår ner i ett flerfamiljshus. Kramatorsk är den största staden som Ukraina kontrollerar i Donetskregionen. Det är ett huvudmål för ryssarna när man försöker återta den terräng som man förlorat.

Zelenskyj ber EU om stridsfygplan

President Zelenskyj besöker EU-toppmötet i Bryssel och ber om ytterligare hjälp i form av stridsvagnar, långdistansrobotar och stridsflyg.

Bland annat står det Gripenplan på önskelistan, men Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) meddelar att det inte är aktuellt i nuläget.

Framåtblick

Ryssland och Iran går vidare med planerna på att bygga en gemensam vapenfabrik i Ryssland, skriver Wall Street Journal. Fabriken ska kunna producera över 6 000 drönare som designats av Iran och planerna ses som ett tecken på ett utökat samarbete mellan länderna.

Samtidigt menar allt fler bedömare att en rysk storoffensiv är nära. En del menar att det redan har börjat i mindre skala.