special

Sommaren 2019 föll en dom i irakisk domstol. För första gången någonsin dömdes en svensk kvinna för samröre med terrororganisationen IS.

Straffet blev 15 år i Rusafa-fängelset i Bagdad.

Hennes man deltog i IS terror i Syrien och Irak, där han så småningom dog. Nu delar Viktoria en fängelsesal i Rusafa på 60 kvadratmeter med 44 andra kvinnor och barn. Tidigare har de varit fler än dubbelt så många på samma yta. Kvinnorna har alla dömts för olika former av terrorbrott eller samröre.

Det här är berättelsen om livet för kvinnorna i Rusafa-fängelset – en plats dit så gott som ingen journalist eller andra från omvärlden fått tillträde. Sedan corona-utbrottet är tillgängligheten än sämre. Berättelsen är Viktorias, men stärks av utomstående som SVT Nyheter talat med.

I ett år satt Viktorias tre egna barn i Rusafa tillsammans med henne, innan de tilläts komma ut.

I dag tas barnen om hand av Viktorias svärsläktingar i en annan del av Irak, där de går i skolan och lever ett så normalt liv det går. Släktingarna säger att de tar kraftigt avstånd från IS terror och ideologi. Barnens farfar bröt all kontakt med sin son när det stod klart att han anslutit sig till IS.

Även Viktorias egen familj i Sverige tar starkt avstånd från terrororganisationen.

Hennes syster, Diana, väljer här för första gången att framträda med sin berättelse framför kameran. Hon minns sin systers uppväxt hemma i Västsverige.

Omkring 2010 träffar Viktoria sin blivande man. Han är dömd för flera brott i Sverige, bland annat misshandel och rån. 2011 misstänks och utreds han för att ha planerat att döda konstnären Lars Vilks. Utredningen slutar i ett friande men i beslutet noterar domstolen att han har ”haft ett visst intresse för våldsbejakande islamism”.

Viktoria hävdar i dag att hon inte kände till sin mans kriminalitet före utredningen kring Vilks. Paret bygger tillsammans ett liv i Sverige och får där två barn.

Hösten 2013 föds parets andra barn. Bara tre dagar senare uppger Viktorias man att han vill lämna Sverige. Han säger till Viktoria att han ska studera islam i Turkiet. Viktoria förstår inte varför han vill lämna sin familj. Efter hand börjar hon misstänka att hans egentliga slutmål är Syrien, där IS då börjar etablera sig.

Mannen tjatar på henne att hälsa på i Turkiet. Viktoria vägrar länge, hon misstänker att hennes man egentligen redan befinner sig i Syrien. Men hon reser ändå till slut för att för att, enligt henne själv, övertyga honom att återvända till Sverige och för att barnen ska få träffa sin pappa.

Resan slutar med att Viktoria, hennes man och deras barn tar sig in i Syrien, ett halvår innan IS utropar sitt så kallade kalifat i området. SVT Nyheter har inte med säkerhet kunnat fastställa exakt hur detta förlopp går till.

Viktoria själv berättar att hennes man en dag sa till henne att han skulle åka till Syrien och ta med barnen. Hon hade att välja på att följa med eller att åka hem till Sverige ensam.

Efter mannens död något år senare försöker Viktoria lämna IS områden. Efter många turer hamnar hon i Irak, där hon åtalas och döms för samröre med terrororganisationen. Och det är nu straffet utdöms: 15 år i Rusafa-fängelset.

Anläggningen i Rusafa i Bagdad omges av omfattande säkerhetsbevakning och är sällan öppen för besökare.

– Det är ökänt för att vara otillgängligt, säger Raya Jalabi, tidigare korrespondent på nyhetsbyrån Reuters och en av mycket få journalister som fått tillgång till fängelset.

Strafföverföringar från Rusafa till fångarnas hemländer är ovanliga och förhandlingarna är komplicerade.

- Det är en politiskt känslig fråga för många länder. Ingen vill dra uppmärksamhet till fängelset och förhandlingarna om överföringar går extremt långsamt, säger Raya Jalabi.

Viktorias syster Diana försöker ändå. Sedan domen föll har hon arbetat med att få Viktorias fängelsetid förlagd till ett svenskt fängelse i stället.

Viktoria har vid två tillfällen ansökt om att få sitt straff överfört till Sverige. Vid båda tillfällena har hon fått avslag.

I nuläget finns inget avtal mellan Sverige och Irak om att överföra fångar som dömts till fängelse i det andra landet.

"Avsaknaden av samtycke från Irak utgör hinder mot överförande" skriver justitiedepartementet i sitt senaste beslut i maj i år.

Irak menar att Sverige har olika möjlighet att begära en strafföverflyttning, medan Sverige pekar på att några verkliga sådana öppningar inte finns.

– Irak har i nuläget inte gett oss någon som helst öppning som gör att vi kan komma vidare i processen. Det krävs två för att dansa tango. Om Irak vill skicka hem dessa kvinnor kan de också själva driva frågan om strafföverföring genom att justera sin lagstiftning så att ett överförande blir möjligt, säger Ashraf Ahmed på svenska justitiedepartementet.