Antonio Lindbäck 2020 och 2005. Foto: Bildbyrån

Antonio Lindbäck – stjärnan som alltid kommer tillbaka

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Champagnekorkarna flög på den klassiska speedwayovalen i Kumla.

Men det var inte hemmalaget Indianerna som fick jubla. Guldfrossan grinade återigen närkingarna i ansiktet.

Den här kvällen tillhörde Masarna. Och inte minst Antonio Lindbäck.

Johan Ejeborg

Reporter

35-åringen som nästan åkt samma berg-och dalbanevagn som Masarna de senaste 20 åren, bubblade av glädje efter att ha kört till sig sitt första svenska lagguld sent i karriären.

Lycklig och stolt över medaljen stod han mitt i en kaskad av ljuvlig champagne.

Ett av hans största ögonblick som speedwayförare. Antonio kallas ofta för ”Rio Rocket”. 

Han kom från Brasilien till Sverige och Avesta som litet adoptivbarn. Som tonåring på god väg mot en alpin karriär. En stor talang. Testade speedway och bytte stålkanterna mot släpskon.

Det ska svensk speedway vara tacksam för. Lindbäck har flera tunga internationella meriter i sitt cv.

Han var länge Tony Rickardssons ”kronprins” men hade svårt att axla kung Tonys mantel. Det blev många misslyckanden. Både på och utanför banan.

Kom tillbaka ännu en gång

De personliga problemen som Lindbäck dragits med har sannolikt påverkat hans chanser att bli världsmästare. Antonio åkte ur årets VM-serie med buller och bång efter att ha slutat på 15:e och sista plats i mästerskapet.

Det har stundtals varit plågsamt att se Lindbäck bli utklassad av sina konkurrenter. Därför är det härligt att få se Lindbäck komma tillbaka och glänsa ännu en gång.

Ikväll var han inte någon dalande stjärna.

Ikväll var han den sprakande raketen på närkeslätten.

Antonio såg till att guldet inte blev det till sand.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.