På måndag presenteras en rapport som Centrum för idrottsforskning (CFI) gjort på uppdrag av regeringen. En del av rapporten, som SVT fått ta del av, handlar om svenska idrottsledare med förtroendeuppdrag i internationella idrottsorganisationer.
Det kan till exempel handla om uppdrag i styrelser och kommittéer i förbund som Fifa och Fis.
Resultatet visar att Sverige inför 2020 hade 350 idrottsledare med uppdrag i internationella förbund, varav 27 procent av dessa var kvinnor.
– Generellt får vi bilden av att det är en manlig dominans. Även de manliga representanterna poängterar just det och att den till viss del kan vara historisk betingad, säger Karolina Bergmark, utredare på Centrum för idrottsforskning, till SVT Sport.
Upplevs fylla ”en roll på pappret”
Flera av idrottsledarna på högsta nivå, så kallad exekutiv nivå, som intervjuats beskriver att kvinnor ges plats genom kvotering.
I enkätundersökningen skriver en av de kvinnliga idrottsledarna att hon ibland upplever sig fylla ”en roll på pappret”.
– Det beror nog på att det finns en frustration över en hierarkisk organisation. Det kan vara frustrerande att lära sig navigera i rådande normer där man kanske i viss mån vill förändra normerna, det är ett svårt och långsiktigt arbete, säger Bergmark.
Nästan alla av de intervjuade männen uppger att de i stor utsträckning har möjlighet att påverka i sina internationella idrottsförbund. Ett annat mönster syns bland kvinnorna.
Där uppger nästan hälften att de bara kan påverka ”ibland” eller ”i liten utsträckning”.
Jämställdhet politiskt laddat
Samtidigt upplever många att svenska idrottsvärderingar som jämställdhet, jämlikhet, inkludering och demokrati inte anses lika viktigt internationellt. Sverige har helt enkelt kommit längre i exempelvis jämställdhetsarbetet.
Därför är det svårt att föra fram jämställdhetsfrågor och på så sätt bidra till förändring.
”Men framför allt finns det ett gigantiskt motstånd. Så är det ju. Och det är bara baserat på manlig makt, enligt min bedömning”, säger en av de intervjuade ledarna i rapporten.
– Just jämställdhetsfrågorna har vi kommit fram till är svåra frågor att ta i de här sammanhangen. Det blir politiskt laddat på ett sätt som det inte är i Sverige. Man måste komma ihåg att det är människor från olika länder i samma styrelserum, man har olika kulturella bakgrunder, säger Bergmark.
– Många förbund börjar i alla fall se att de här frågorna är viktiga och man vill jobba med det.