Björn Grundel med den senaste tekniken 1984: teleprintrarna. Foto: TT.

Mr text-tv smakade sig fram till 377

Uppdaterad
Publicerad

När text-tv i Sverige fyller 40 år njuter grundaren Björn Grundel, 82, av livet som pensionär i Kristinehamn. Han smakade sig fram till målservicesidan 377.

– Jag satt och gaggade för mig själv: 365, 366... och så kom 377 och då var det pang! berättar Grundel.

Det var länge sedan vi hade kontakt. Vi jobbade ihop under sex år fram till hans pensionering i början av millennieskiftet.

Det som alltid kommer upp när man pratar med dig är 377:an. Vilket år kom den egentligen?

– Jag vet faktiskt inte exakt. Jag har gått igenom papper ordentligt och jag tror att det var i slutet av 1980-talet. Vi sökte länge med siffrorna. Vi började på 340 om jag minns rätt och följde matcherna mål för mål. Då låg dragningslistor på premieobligationer i slutet på 300-talet. Men sedan rensade vi bort allt det där. Då fick vi ledigt utrymme och jag tyckte att 30 sidor var bra och så gick jag igenom varje sidnummer, det skulle vara ett roligt nummer. Jag satt och gaggade för mig själv: 365, 366... och så kom 377 och då var det pang!

Du kände alltså skillnaden från 375, 376?

– Den satt och jag säger tresjuttiosju, det flyter, säger Grundel och känner sig nöjd trots att det inte blev 30 sidor till målservicen och här får man förklaringen till att målservicen ibland kan kännas trång med många flersidor. Grundel hade en vision om fler målservicesidor.

Det var länge sedan du slutade (2002). Det känns inte som om det var så länge sedan. Vad har gjort starkast intryck på dig när du tänker tillbaka?

– 9/11. Jag hade köpt en ny tv som jag installerade och då flög ett flygplan in i en skyskrapa. Jag tänkte vad är det för film som visas? Sedan satt vi där och följde det i flera timmar och då trodde man mer eller mindre att världen skulle gå under, säger Björn och väljer verkligen ett starkt ögonblick som naglat sig fast – terrorattacken iscensatt av Usama bin Ladens al qaida i New York och flera andra platser i USA 2001.

Sport har annars varit Grundels liv.

– Sedan är det en massa sportögonblick. Damstafetten vid skid-VM var ju härliga att se. Men jag ser all sport som är min grund. Min filosofi är att sport är roligt och den följer jag. Däremot tycker jag att fotboll är roligare än hockey, vilket jag kanske är ensam om i landet att tycka, säger Grundel.

Han är knappast ensam om att sätta fotboll före ishockey men närheten till Karlstad och Färjestad från sitt Kristinehamn spelar troligen in.

Palmes död ändrade synen på massmedia

Text-tv lyfte ordentligt första gången i samband med mordet på dåvarande statsministern Olof Palme 1986. Det var långt innan onlineverksamhet och Internet.

– Olof Palmes död gjorde att vi fick större möjligheter att publicera oss. Sveriges radio såg då till att hålla sändarna igång den natten. Efter mordet kom beskedet att tv skulle sända dygnet runt. Tidigare var det ju stora sändningsuppehåll då och då. Man förstod att informationen var så viktig att sändarna skulle hållas igång. Då var det dyrare att sända i TV2 gentemot TV1, minns Grundel.

Då var SVT ensamma om att sända tv i Sverige.

– Vid USA-invasionen i Gulfkriget 1991 sände vi dygnet runt, vilket kanske var vårt största genombrott. Då var det verkligen aktuellt att titta på text-tv.

Hur mår du nu för tiden?

– Jag hade ett besvärligt fjolår med ryggen men det har har rättat till sig så nu är det riktigt bra, jag känner mig fräsch, säger han.

När du ser på text-tv vad känner du i dag?

– Jag känner stolthet även om jag tycker att det blivit sämre så tillvida att splittringen i tre grupper: dels programtextningen, dels nyheterna, dels sporten. Den har gett mindre känsla för verksamheten. På sporten skulle de behöva en riktig kraft som tar tag i det där. Det är ingen konstruktiv ordning, säger Grundel och pratar framtid.

Nyheternas text-tv heter SVT Text medan motsvarigheten på sporten är sportens text-tv. Redaktionerna skiljs åt av två våningsplan i SVT-huset i Stockholm.

Hur tänker du då?

– Gamla sidor ligger kvar för länge och sedan är det övervikt på vissa saker och undervikt på andra. På vår tid var vi innovativa för fasen.

Korrfel gav mörka moln över Älvsjö

Här kan det vara läge att gå tillbaka till när Grundel tackades av i samband med pensioneringen 2001 (han jobbade sedan ett extraår över 2002 också).

En kvinnlig medarbetare berättade om när det råkade göras korrfel och det upptäcktes på redaktionen:

– Då hoppades vi att det var ett tillfälligt sändningsuppehåll över Älvsjö, sade hon och referade till Grundels dåvarande adress. Och hoppades att det barska samtalet från chefen inte skulle komma...

Björn Grundel vill ha ordning och reda och var tydlig med sina direktiv. Korrfel och dåligt skrivna sidor gick bort direkt. Han skaffade sig pondus med sitt föredöme och enorma arbetskapacitet. Det kunde komma in tusentals handskrivna brev vid olika tävlingar, Grundel älskade att sätta ihop tävlingar, som han i det närmaste på egen hand katalogiserade och fick ordning på.

Hur följer du text-tv i dag?

– Jag går in i princip varje dag ett antal gånger. Även om jag hör bra tar jag textningen om det är textade program. Det är en hjälp, man kanske inte är så uppmärksam alltid, så visst följer jag text-tv och blir småförbannad emellanåt.

Det är ett väldigt bra hälsotecken!

– Jaja!

Grundel har samlat på sig mängder med material och hade planer på att skriva en bok om text-tv. Det projektet har dock gått i stå.

– Jag hade en tanke och började ambitiöst att skriva text-tv:s historia och jag hade kontakter för att få loss ytterligare material, bland annat hur det såg ut i Europa eftersom många länder lagt ner, men jag fick ingen respons och då tänkte jag att ingen är intresserad så då lade jag av faktiskt. Vem skulle vara intresserad av en sådan bok? Jag är tveksam men jag har ju så rasande mycket material. Alla mötesprotokoll och bilder till förbannelse är sparat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.