Alla domarna var överens om att det var klasskillnad mellan Anna Laurell Nash och Timea Nagy.

-Vi möttes för en och en halv månad sedan och jag vann då också.

Den 34-åriga svenskan tillika doktorn i organisk kemi är mitt uppe i sin fjärde comeback efter sin strumasjukdom, en chans hon tog när de olympiska ledarna plötsligt höjde åldersgränsen för att få vara med i OS – från 34 till 40 år.

Och det är till Rio nästa år hon siktar.

I London var hon femma och hon finner ingen anledning att skruva ner ambitionen att bli ännu bättre.

-Än så länge har jag inte nått samma nivå som jag hade i London, men jag är på bra väg.

Missnöjd med inledningen

Det var inget snack om den blågula segern men Anna Laurell Nash själv var en aning missnöjd med inledningsronden.

-Jag kände ju att jag träffade mer än hon, men å andra sidan blev jag onödigt träffat i första, säger hon.

Anledningen kan ha varit adrenalinet, anspänningen och väntan.

Pirret trots den 15 år långa erfarenheten att trä på sig boxningshandskar och gå upp i ringen för att möta en motståndare.

-Man vänjer sig aldrig, säger hon.

På enklaste halvan

Nu möter hon vitryska Viktorija Kebikava i kvartsfinalen på måndag kväll.

-Jag har mött henne men det var väldigt länge sedan, säger Anna Laurell Nash, som hamnat på den på papperet enklaste halvan i mellanviktsklassen 69-75 kilo.

På den andra finns exempelvis nederländska Nouchka Fountijn, storfavoriten som utan problem manövrerade ut kompetenta brittiskan Savannah Marshall i första matchen.

-Jag har mött henne några gånger och förlorat, men man kan slå henne också.