Sport

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Dopningsklassad gensax tilldelas Nobelpriset

Uppdaterad
Publicerad

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelades Nobelpriset i kemi för utvecklingen av den så kallade gensaxen Crispr, som kan ändra arvsmassan – en teknik som klassas som dopning av Wada sedan 1 januari 2018.

Att förändra gener i celler var förut både tidsödande och ibland omöjligt. Men med hjälp av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudnas gensax CRISPR/Cas9 går det numera att förändra livets kod inom loppet av några veckor. Något som kan ha stor påverkan, av både positiv och negativ karaktär.

Inom medicinen pågår till exempel många kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och gensaxen skulle kunna göra det möjligt att bota svåra genetiska sjukdomar i framtiden.

Men det finns också risker med den nya tekniken.  

—Vi måste fråga oss, vad vill vi uppnå med den här tekniken? Vi kan nu förändra mänskligt dna och göra saker som inte längre är etiskt försvarbara, säger Johan Rockberg, docent i riktad evolution på KTH.

Dopningsklassad teknik sedan 2018

Idrotten är ett av de områden där CRISPR skulle kunna ställa till en hel del skada och användandet är dopningsklassat av Wada sedan 2018.

– Om man inte föregriper utvecklingen så är risken stor för att genredigering blir standard inom vissa idrotter, åtminstone i vissa länder, sa Magnus Lundgren, mikrobiolog vid Uppsala universitet, till tidningen Forskning och framsteg när tekniken förbjöds.

Än så länge har inget fall av gendopning upptäckts, men rykten har längre florerat om att experiment pågår.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.