När Riksidrottsförbundet fördelade regeringens stödpaket stod det klart att klubbarna i damallsvenskan och elitettan fick dela på 3,6 miljoner kronor. Men de stora skillnaderna på hur mycket klubbarna ansökte om, har väckt kritik.

Ansökan baseras i huvudsak på uteblivna publikintäkter under coronapandemin. En av de som tycker att fördelningen har blivit märklig är Djurgårdens verksamhetschef Ola Danhard.

”Det är helt orimligt”

Djurgården ansökte om 133 334 kronor och fick 42 358 kronor.

– Vi bedömde hur mycket vi skulle förlora i publik och i servering på matcherna och drog av för planhyra, domare, kringkostnader kring matcherna och så ansökte vi om de pengarna, säger Danhard till SVT Sport.

Känner du att det var en rimlig summa som ni fick ut?

– Rimlig eller inte kan man alltid diskutera i förhållande till vad vi tyckte att vi hade förlorat. Men när man sedan ser till vad en del andra klubbar har fått så tycker vi att det är helt orimligt.

När du säger andra klubbar som fick mycket, vilka klubbar tänker du på då?

– Jag uttalar mig inte om enskilda klubbar, jag uttalar mig om Djurgården speciellt och alla som läser siffrorna ser väl kanske vilka klubbar som har fått för mycket och för lite.

Umeå IK fick näst mest

Den klubb som fick allra mest i krisstöd är elitettanklubben AIK: 507 560 kronor. Men de ansökte om hela 1 712 000 kronor.

Kjell Sahlström, ekonomichef på Svenska fotbollförbundet, är den som var ansvarig i att fördela stödpengarna till klubbarna.

– Just AIK-fallet kommer jag ihåg, de hade planerat att ha en match mot BP den 30:e maj där man skulle fira AIK damfotboll 50 år på Friends arena. Och det var ett event som försvann, förklarar Kjell Sahlström och menar att det är förmodligen är därför AIK bedömer att de kan ha så stora uteblivna intäkter.

Näst mest av damklubbarna fick Umeå IK, som förra säsongen spelade i Elitettan. Klubben ansökte om 1 260 000 kronor och fick 484 676 kronor.

Danhard ser stor risk

Siffrorna kan jämföras med regerande svenska mästaren FC Rosengård, som förra året hade det högsta publiksnittet i Damallsvenskan: 1467 åskådare per match. I Elitettan hade AIK hade i snitt 347 åskådade på sina matcher, Umeå hade 433.

Rosengård ansökte om 285 000 kronor och fick 155 681 kronor.

Idrotten hoppas att regeringen kommer med ytterligare ett stödpaket senare i år. Ola Danhard ser då en stor risk att klubbarna överdriver sin verksamhet för att få mer pengar i stöd.

– Jag tror att det finns en uppenbar risk att många kommer hitta på massa arrangemang som man inte hade kunnat genomföra. Därför tycker jag att det är jäkligt viktigt att man har någon opartisk fördelningsprincip istället för att man hittar på grejer. Den kan också slå fel, men man måste ha ett opartiskt sätt att räkna. En del fläskar i och andra inte.

Djurgården och Danhard har därför lagt ett förslag om en annan fördelningsmodell, som bygger på vilket publiksnitt klubbarna hade förra säsongen. Det är en av punkterna som kommer att diskuteras på mötet imorgon kväll, där alla klubbar i damallsvenskan och elitettan deltar tillsammans med intresseorganisationen Elitfotboll Dam.

– Det är jättemärkligt att det skiljer så pass mycket mellan klubbarna. Efter att damfotbollen hade fått en tilldelning så skulle man ha fördelat pengarna jämt utifrån publiksiffror, istället för de som kanske hade gjort mer avancerade ansökningar än andra.

Är det här ett förslag som du tror att de andra klubbarna också kommer stå bakom?

– De som har fått mer än mitt förslag kommer ju vara emot det, och de som har fått mindre kommer troligtvis vara för det hela.

Mer coronaekonmi: O-ringen hoppas på stödpaket (5 juni):