Sedan 2016 har mängder av rekord slagits i olika löpdistanser, efter en enorm utveckling av hur skorna är uppbyggda.

Från början var det främst skorna för långdistanslöpning som utvecklades, men därefter har utvecklingen gått vidare till kort- och medeldistans – och nu även tagit sig till hoppgrenar som stavhopp.

Tjocklekgsräns

När den nya ”superskorna” kom så var det väldigt kontroversiellt, och kallades av vissa teknisk dopning. Det internationella friidrottsförbundet togs på sängen, men skapade efter ett tag ett nytt regelverk.

Regelverket innefattar bland annat en gräns för hur tjocka skorna ska vara, och hur många kolfiberplattor det får vara.

”Luckor i regelverket”

Men Toni Arndt, som på Gymnastik- och Idrottshögskolan är forskare i biomekanik, och för det internationella friidrottsförbunets räkning testar nya skor innan de godkänns för användning, berättar att ett nytt regelverk nu kan vara på gång.

– Tekonologin har utvecklats men reglerna är desamma, och företagen hittar fler och fler luckor i regelverket för att kunna utveckla nya saker som är väldigt, väldigt nära att inte kunna bli godkända men ändå är inom reglerna, förklarar han för SVT Sport, och fortsätter:

– Så därför har man tagit upp en diskussion om att vi kanske ska kunna titta på energiåterföring, som kan komma in i reglerna framöver.

Test ska skapas

Tanken är att då istället för att ha regler kring hur skorna ska se ut, istället främst titta på vilken energiåtervinning som skorna ger och sätta en gräns för hur mycket energiåtervinning som skorna ska tillåtas ge.

Men ett sådant regelverk är ett par år bort. Först ska tester skapas och godkännas, och sedan lär det dröja ett tag innan ett regelverk är skapat och implementerat.

– Om vi jobbar på med det nu så kan det vara klart innan nästa OS, gissar Arndt.