Testosteronforskaren: ”Kan äventyra kvinnoidrotten på sikt”

Uppdaterad
Publicerad

En stor svensk friidrottsstudie lider mot sitt slut. SVT Sport fick träffa teamet som undersöker hur förhöjda testosteronvärden hos kvinnliga idrottare påverkar resultaten.

– Jag tror att det kan äventyra kvinnoidrotten på sikt, säger Angelica Linden Hirschberg till SVT Sport. 

Det har länge varit ett aktuell ämne. De förhöjda testosteronvärdena inom kvinnlig idrott. Det har främst aktualiseras i kombination med den överlägsna friidrottaren och 800-meterslöparen Caster Semenya. Men det finns också andra fall, som den indiske löparen Dutee Chand.

Turerna har varit många och fram och tillbaka.

Det senaste i turordningen är att det Internationella friidrottsförbundet, IAAF, har beslutat att ett regelverk ska träda i kraft den 1 november.

Det regelverket innebär att en kvinnlig löpare som springer mellan 400 meter och en mile (drygt 1600 meter) inte får lov att ha mer än 5 nanomol testosteron per liter. Att jämföra med den normal testosteronnivå hos kvinnor: 0,8-1,8 nmol/l.

”Förmågan skiljer sig med tre till fyra procent”

Samtidigt som denna kontroversiella fråga stöts och blöts internationellt arbetar också ett svenskt forskarteam, på Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska Institutet i Stockholm, med ämnet.

Teamet består bland annat av professor Angelica Linden Hirschberg (KI) och professor Björn Ekblom (GIH).

48 kvinnor har ingått i den tio veckor långa studien, där 24 av dem fått testosteron under kontrollerade former.

– Bakgrunden är att vi vill titta på om ett tillskott av det manliga könshormonet testosteron påverkar kvinnor, säger Björn Ekblom till SVT Sport.

Angelica Linden Hirschberg sitter med i IAAF:s medicinska råd som tagit fram det nya regelverket.

Regelverket bygger bland annat på en studie som presterades i British Journal of Sports Medicine förra året. Forskarna undersökte resultaten och testosteronnivåerna på 2 127 deltagare från VM 2011 och 2013.

– Vi har kunnat visa att det finns en korrelation mellan den egna testosteronproduktionen och hur man presterar. Vi har kunnat visa att om man delar in kvinnor utifrån om man har relativt höga testosteronnivåer jämfört med de som normala, så skiljer sig förmågan tre-fyra procent, berättar Angelica Linden Hirschberg.

Kan vara avgörande för medalj

– I idrottssammanhang kan ju det vara helt avgörande ifall man får medalj eller inte.

Caster Semenya har tagit det nya regelverket till den idrottsliga skiljedomstolen CAS, och menar att det är diskriminering.

Angelica Linden Hirschberg förstår henne. Men vill också påpeka det andra perspektivet.

– Ser man det lite större perspektivet och tänker på medtävlare kan man vända på det och tycka att det är orättvist utifrån deras perspektiv.

Och hon ställer sig frågan: ”Hur skulle det kunna påverka hela kvinnoidrotten”?

– När man kanske på förhand vet vem vinnaren är. Jag tror att det kan äventyra kvinnoidrotten på sikt.

British Journal of Sports Medicine

Svenska studien om hur höjda testosteronnivåer påverkar kvinnor

Studien leds av Angelica Lindén Hirschberg professor på Karolinska Institutet och Björn Ekblom professor på Gymnastik- och Idrottshögskolan.

48 kvinnor ingår i denna så kallade dubbelblinda studie. 24 deltagarna har fått testosteron, 24 har fått placebo. Varken deltagarna eller forskarna har vetat vem som fått vad.

Studien innehåller bland annat fystester, blodbilden studeras och det undersöks om självbild och självförtroende förändras.

Testosteronet har tillförts genom en kräm som smörjts på huden. En gång om dagen i tio veckors tid.

Halten av testosteron är låg, enligt Björn Ekblom som tror att den kan höja testosteronvärdet med det dubbla till någonstans mellan 2,5-4 nmol/liter. I något enstaka fall kanske upp till 5nmol/liter, som är den nya gränsen IAAF satt upp.

Normal testosteronnivå hos kvinnor: 0,8-1,8 nmol/l.

Det har tagit ett år att få studien godkänd

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.