Foto: Bildbyrån

Svensk friidrott har infört nya ”antidopningsprogrammet”

Uppdaterad
Publicerad

Eter flera svenska dopningsfall har Svensk friidrott stärkt sitt arbete mot dopning.

Från och med nu är reglerna betydligt hårdare för att få träna i länder med ett sämre antidopningsarbete.

– Vi ska ha en bättre kontroll på de aktiva, säger Svenska friidrottsförbundets generalsekreterare Stefan Olsson till SVT Sport.

De senaste månaderna har landslagsavdelningen tillsammans med den medicinska kommittén arbetat på ett nytt program som ska förbättra förbundets arbete mot dopning. I april skrev TT att förbundet lämnat ett första utkast på det nya programmet och nu har styrelsen godkänt programmet som nu har implementerats.

– De har ställt sig bakom det reviderade programmet men några skrivningar behöver spetsas lite och bli tydligare. Men programmet är igång och vi har kommunicerat ut det till elitutövarna, säger Svenska friidrottsförbundets generalsekreterare Stefan Olsson till SVT Sport.

Syftet med programmet är framför allt att friidrottsförbundet ska få större kontroll på de aktiva som inte tränar i Sverige. Extra stor kontroll krävs då aktiva ska träna i länder som inte har ett väl fungerande antidopningsarbete, enligt Internationella friidrottsförbundet World Athletics.

Finns länder idrottarna ska undvika

Kenya, Etiopien, Marocko, Vitryssland, Nigeria och Bahrain är länder som idrottarna bör undvika.

– Det finns inget förbud mot att åka dit men gör de det ska vi verkligen ha kunskap om var idrottarna befinner sig, hur länge de ska vara där, med vilken träningsgrupp, tränare och manager de tränar med, säger Stefan Olsson.

Idrottare som åker till dessa länder kan komma att dopningstestas oftare.

– Det kan bli så att vi kontaktar Svensk antidopning så att de kan tillsätta extra resurser före, under och efter de här resorna.

Programmet gäller samtliga svenska friidrottare på elitnivå.

– Vi har inte specificerat exakt varje grej i programmet men vi ska ha en bättre koll på de aktiva som åker iväg, oavsett gren eller om idrottaren har svensk eller utländsk bakgrund.

Försöker styra resurserna rätt

Friidrottsförbundet kommer dessutom att se över användningen av kosttillskott och hoppas också kunna minimera eventuella problem på grund av språkförbistring.

– Vi måste säkerställa att all information som finns och som vi ger också når ut. Att idrottarna förstår vad de fått för information, där har vi också ett jobb att göra.

Fyra av svensk friidrotts senaste dopningsfall är utlandsfödda långdistanslöpare med utländsk bakgrund. Robel Fsiha, som kom till Sverige som flykting från Eritrea 2013, utreds just nu för dopningsbrott. Adil Bouafif (från Marocko) testade positivt för epo 2014, Abeba Aregawi (Etiopien) testade positivt för meldonium 2016 (men friades senare på grund av oklarheter kring reglerna) och Meraf Bahta (Eritrea) stängdes av i ett år efter tre missar i vistelserapporteringen 2018.

Det nya programmet ska säkerställa att förbundet lägger resurserna på sätt saker.

– På 80-talet skulle det kanske vara svenska kastare som åkte till USA som vi skulle lagt mer krut på. Det här är ett sätt att försöka styra våra resurser dit vi tror att de gör mest nytta, säger Olsson.

ARKIV: Antidopningsbossen: ”Fuskarna sitter och ler just nu” (10 april 2020)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.