Francine Niyonsaba, Christine Mboma och Åke Andrén Sandberg. Foto: Bildbyrån/TT

I skuggan av Semenya vann omklassade löpare i Diamond League

Uppdaterad
Publicerad

Caster Semenya förlorade kampen för att få springa sin favoritdistans 800 meter på grund av för höga medfödda testosteronvärden. I skuggan av hennes kamp vann två andra omklassade löpare sina grenar i Bryssels Diamond League-tävling.

– Ur fysiologisk synpunkt är regeln väldigt konstig. Jag tror att det fungerar i alla andra grenar också, säger Dopingkommissionens ordförande Åke Andrén Sandberg till SVT Sport.

Francine Niyonsaba vann 5000 meter och Christine Mboma 200 meter i Bryssel i fredags kväll. Precis som Semenya är de av det internationella friidrottsförbundet, World Athletics, förbjudna att tävla på sträckor mellan 400 och 1609 meter (en engelsk mil) eftersom de har för höga medfödda testosteronvärden.

Andrén Sandberg är kritisk till World Athletics agerande och att man varit ute efter Semenya och anpassat regelverket efter det.

– Att man bara skulle ha fördelar på 400 till 1609 meter låter väldigt osannolikt men det var ju det man hade undersökt eftersom det var där Caster Semenya härjade. Det är en regel som utgår från henne men jag kan inte tänka mig annat än att man har nytta av testosteron i alla andra grenar också, säger Andrén Sandberg.

Vad tror du utvecklingen blir om omklassade aktiva blir framgångsrika i andra grenar?

– Då får man fortsätta att sätta upp förbud i de andra grenarna också tills de hoppar till nästa gren. Det finns en väldigt hög risk för att man stoppar aktiva i grenar som de är framgångsrika i, tror Andrén Sandberg även om han han ser dilemmat i att kvinnor som saknar testosteron blir chanslösa i kampen mot de hyperandrogena som termen kallas.

Hade ny forskning kunnat stoppa Björn Borg?

Å andra sidan är idrotten orättvis där exempelvis långa volleyboll- och basketspelare har fördelar och Åke Andrén Sandberg kommer att tänka på tennislegendaren Björn Borg.

– Just nu kan man mäta testosteron. Men om man skulle kunna mäta upp något ämne som gjorde att Björn Borg var så bra skulle man stoppat honom då? frågar sig Andrén Sandberg och lägger till:

– Ju mer man vet om genetik, desto krångligare blir reglerna. 

Francine Niyonsaba var steget efter Semenya under 800-meterskarriären och till skillnad från sydafrikanskan har hon gjort ett lyckat byte till längre distanser och vunnit i Diamond League både på 3000 och 5000 meter på väldigt snabba tider.

– Jag vet fortfarande inte om jag gillar längre distanser än 800 meter men jag gillar utmaningen. Jag vill inte tänka så mycket på det eftersom det är vad det är, säger Niyonsaba till arrangören efter galan i Bryssel efter sina 14.25,34.

Mboma gör sensation på nya distansen 200 meter

Christine Mboma gjorde sensation på 400 meter i somras och sprang på 48,54. Vid ett träningsläger i Italien testade World Athletics henne och lagkamraten Beatrice Masilingi, även hon 400 meter (gjorde 49,53) och född 2003, och mätte upp för höga testosteronvärden.

Det gjorde att World Athletics strök tiden 48,54 och Mboma står nu i den officiella statistiken på 49,22 som hon gjorde som 17-åring i våras innan hon testats. De, ”Namibias golden girls”, fick sedan springa 200 meter vid OS i Tokyo efter att ha stoppats från favoritdistansen.

Mboma tog silver vid OS och vann sin första DL-tävling på supertiden 21,84. Hon ser trots regelverket en framtid på 400 meter.

– Just nu fokuserar jag på 200 meter men i framtiden hoppas jag springa snabbare på 400 meter, säger namibiskan.

ARKIV: Caster Semenya-fallet: Detta har hänt (3 juni 2021)

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Caster Semenya. Foto: Bildbyrån

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer