Golfarna strömmade till under pandemin – nu svänger det Foto: TT

Krisen kan leda till medlemsflykt från golfen

Uppdaterad
Publicerad

Första smällen kom genom stigande dieselpriser.

Därefter har de kommit på rad, den senaste i form av rusande elkostnader.

Sveriges golfklubbar går nu en balansgång – hur mycket kan priserna höjas utan att medlemmarna försvinner?

På Bjäre golfklubb utanför Båstad har precis beslutet tagits. En solpanel ska färdigställas på taket till klubbhuset. Den totala kostnaden beräknas till 400 000 kronor, en tung utgiftspost för klubben men...

– ... det är lättare att ta beslutet nu, med dagens priser är det en investering som betalar sig tillbaka på tre år i stället för tolv år, säger klubbchefen Fredrik Melcherson.

Bjäre GK är dock långtifrån ensamt i Golfsverige om att försöka hitta energisparande alternativ. När hela samhället och även idrottsverksamheter ställs inför en ny verklighet med kraftigt stigande energikostnader måste alla tänkbara alternativ utredas.

– Det har svängt så snabbt. Vi har suttit med rörliga elavtal och hann inte parera. Nu har vi näsan precis ovanför vattenytan men något måste till snabbt, det är inte så att vi har kassan full med tiotals miljoner kronor, säger Melcherson.

Höjd elräkning

Totalt sett uppskattar klubben att elräkningen för helåret 2022 ska landa på omkring 700 000 kronor mer än under ett normalår. Till detta läggs även kraftigt stigande dieselpriser för gräsklippare när oljepriset tidigare i år rusade, dessutom har priset på gödsel och bekämpningsmedel ökat kraftigt.

– Det finns inga normalår men det här året har inte varit lätt att budgetera. Våra elkostnader har gått från 500 000 till en miljon kronor och det är en ganska häftig utveckling, säger Bengt Franzon, ordförande för Stockholms golfklubb.

Från golfförbundets sida märker man nu hur pendeln kan vara på väg att svänga. Under pandemin fick golfen en på förhand lika oväntad som tacksam medlemsökning. Restriktioner i samhället gjorde att golfen var en av få idrotter som kunde utövas och antalet medlemmar liksom spelade rundor ökade dramatiskt.

Förbundets sportchef Marcus Norman konstaterar att det nu blivit mer av en vardag, förbundet bedömer att man i år tappar omkring 16 000–18 000 medlemmar från förra årets totalsumma på cirka 550 000.

– Jag tror alla klubbar känner igen sig i en oro att vart ska det här ta vägen? En innebandyförening som hamnar på obestånd kan alltid räddas av kommunen som tar hand om anläggningskostnaden, men det finns inga kommunala golfbanor i Sverige, säger han.

Smakar det så kostar det?

Ökade utgifter måste samtidigt pareras, inte bara genom minskade kostnader utan också stigande intäkter, läs höjda medlemsavgifter.

Det är dock där balansgången kommer in i bilden. När allting övrigt i samhället blir dyrare, kan årsavgiften till golfklubben eller weekendresan till golfanläggningen bli det som först ryker. Och om man väljer att dra ned på skötsel av banan, kan spelarna välja en annan konkurrerande golfbana.

– Nu i september har vi sett hur siffran gått ned, man håller i plånboken när allting blivit dyrare, säger Fredrik Melcherson som uppskattar att 70 procent av klubbens intäkter kommer från gäster som bor på anläggningen.

– Det är trots allt ett nöje vi sysslar med och ganska lätt att välja bort.

Hos Bjäre GK har man inte tagit något beslut ännu gällande medlemsavgifter till nästa år medan Stockholms GK lutar mot att höja priserna med cirka tio procent, omkring 800 kronor för att kompensera för redan kända kostnader.

Klubben ligger i Danderyd, en av de kommuner i landet med högst medelsnittsinkomst men Bengt Franzon, påpekar att varje enskild medlems egna ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt.

– Vi kommer att ha medlemsmöte och och därefter ha årsmöte med skarpt förslag. Det gäller att vara lyhörd för vad medlemmarna tål och inte tål.

Fakta: Kostnadsfaktorerna som påverkar golfklubbarna

Flera ekonomiska faktorer får konsekvenser för golfen och dess klubbar, bland annat:

Det allmänna inflationsläget: I augusti uppmättes inflationen till 9,0 procent, den högsta siffran på 31 år. När hushållens köpkraft urholkas finns oro att man väljer bort medlemskap eller golfrundor för att helt enkelt spara pengar.

Oljepriset: Kriget i Ukraina drev upp oljepriset och ett fat Nordsjöolja kostade 123 dollar fatet vid krigets utbrott i mars. Recessionsoro har gjort att priset nu pendlar kring 85 dollar fatet, golfklubbar har dock under sommaren pressats av höga dieselpriser för fordon som bland annat gräsklippare.

Elkostnader: Kanske den utgiftspost som ökat allra mest, framförallt i södra Sverige där merparten av landets golfbanor finns. Framförallt handlar det om bevattningssystem som är eldrivna och även om de kan vara igång nattetid blir det en stor utgiftspost.

Gödsel: Ryssland är stor exportör och importrestriktioner har gjort att priset ökat kraftigt.

Vattenförbrukning: Nyligen kom beskedet att kommunala VA-bolag, bland annat i Stockholms stad, höjer priset på vattnet.

Arbetsmarknad: Än så länge har inte lönerna följt med inflationen men med en avtalsrörelse som står inför dörren är det en faktor som kan betyda en tung budgetpost för golfklubbar runtom i landet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.