Peter Mattsson, elitidrottschef Riksidrottsförbundet, säger att det är problematiskt att så många upplevt kränkningar på idrottsgymnasium. Foto: SVT/TT

Var tionde elev på idrottsgymnasium utsatt för inkilningar

Uppdaterad
Publicerad

Missförhållanden på idrottsgymnasium och olika typer av kränkningar inom idrott har lyfts fram i ljuset den senaste tiden.

I en undersökning från Riksidrottsförbundet (RF) visar det sig bland annat att en av tio elever på idrottsgymnasium upplevt inkilningar och att sju procent utsatts för kränkning.

– Det är jobbigt att höra den här typen av historier. Men det är väldigt viktigt och vi måste ta det på största allvar, säger Peter Mattsson elitidrottschef på Riksidrottsförbundet till SVT Sport.

Den senaste tiden har flera inkilningsskandaler uppdagats inom idrotten. SVT Sport har avslöjat missförhållanden på riksidrottsgymnasium i både Marks kommun och i Fagersta. Dessutom har flera skandaler inom ishockeyn lyfts fram i ljuset efter skandalen i NHL-laget Chicago Blackhawks.

I en enkät som Riksidrottsförbundet tagit fram visar det sig att en av tio, 685 av de som svarat på enkäten, på svenska idrottsgymnasium uppger att de har blivit utsatt för nollning eller inkilning.

Det är vanligare bland de som går på riksidrottsgymnasium (RIG), kvinnliga elever och bland de som inte håller på med en lagbollidrott.

Dessutom uppger sju procent av de svarande att de har erfarenhet av att ha blivit utsatt för någon form av kränkning i skolmiljö. De flesta uppger att kränkningarna kommer från andra elever.

– Det är en siffra som manar till eftertanke tycker jag. Helst skulle den ju vara noll procent. Det är något vi pratat om länge, att det ska råda nolltolerans mot den typen av aktiviteter, det är bara att konstatera att vi är inte där ännu, säger Peter Mattsson elitidrottschef Riksidrottsförbundet till SVT Sport.

”Finns risker med det”

Enkäten visar att det är vanligare bland tjejer att ha upplevt kränkningar.

– Det är något vi behöver titta på. På idrottsgymnasium blandas killar och tjejer. Det tycker vi generellt är bra, men vi vet också det finns risker med det, att idrotten blir i större utsträckning på killarnas villkor. Vi behöver tillsammans med huvudmännen titta närmare på det.

Mattsson säger också att han tror det kan finnas ett mörkertal.

– Jag tror att man behöver vara ödmjuk inför att det kan finnas ett mörkertal, för emellanåt kan det vara så att man först senare förstår att man varit med om något som inte är okej. Den här dialogen och diskussionen behöver verkligen fortsätta, säger Mattsson.

Många mår dåligt

Enkäten tar också upp elevernas mående. Det visar sig att 34 procent, 2735 av de svarande, upplevt att de någon gång mått så dåligt att de upplevt att de har påtagliga svårigheter att fungera som vanligt i vardagen och i sin idrott. Det är främst de kvinnliga eleverna som uppger detta.

Peter Mattsson tycker det är viktigt att många inom idrotten vågat träda fram och berätta den senaste tiden.

– Vi ska vara väldigt tacksamma mot de som berättat sina historier om vad de varit med om. Jag tror att det är ett viktigt första steg, så att de som finns i min position och liknande positioner, som har möjlighet att göra något åt det verkligen måste lyssna, ta till oss och förstå att vi verkligen har problemet. Det är vi som tillsammans kan göra något för att förhindra det.

Totalt 7848 elever har svarat på enkäten. 39 procent kvinnor och 61 procent män.

Av dessa är det 1173 som går på riksidrottsgymnasium (RIG) och 6675 som går på nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU).

5 350 av de som svarat på enkäten sysslar med lagbollidrott och 2 498 sysslar med övrig idrott.

De idrotter som kategoriserats som lagbollidrotter är: amerikansk fotboll, bandy, basketball, dövidrott (fotboll), fotboll, handboll, innebandy, ishockey, rugby och volleyboll

Enkäten hade en svarsfrekvens motsvarande 83 procent (96 % vid RIG och 81 % vid NIU).

Enkäten gjordes 2018.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer