Ishockey

Börje Salming var i augusti på plats i München och hejade på sin dotter Bianca Salming i friidrotts-EM. Foto: Bildbyrån

Efter ALS-diagnosen – Börje Salming har förlorat talet

Uppdaterad
Publicerad

Det var i augusti som beskedet om att ishockeylegendaren Börje Salming har drabbats av ALS kom. Sedan dess har tillståndet snabbt blivit sämre.

– Hans sjukdom är jättesnabbt galopperande, säger frun Pia Salming till Expressen.

Börje Salming, 71, kan i dag inte längre prata utan kommunicerar istället via en surfplatta som läser upp det han vill ha sagt. Han kan inte heller äta själv, utan sondmatas för att få i sig näring.

Då han av Expressen fick frågan om han ville hälsa något till sina supportrar skrev han ”jag tänker på er” på sin surfplatta och gjorde tummen upp.

Frun Pia, 54, berättar om sina känslor kring Börjes sjukdom:

– Det går inte att beskriva. Att se personen du älskar må så här dåligt… och du kan inte göra någonting. Det är en smärta varje dag att se hur dåligt Börje mår. Och den här frustrationen – vi har knappt om tid, säger Pia Salming.

Hon beskriver tiden efter att ishockeylegendaren fick sin diagnos.

– Då var det kolsvart. Han var jättedeprimerad och jätteledsen. Fram tills man vet säkert har man ändå hoppet om att det inte är så illa som det verkar, säger Pia Salming.

Här hyllades Börje Salming med stående ovationer i Canada Cup 1976

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

ALS

Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) är ovanlig men allvarlig. Det finns inget botemedel, men mediciner som lindrar några av symtomen.

Varje år får drygt 200 personer i Sverige ALS, de flesta är mellan 50 och 70 år. Det finns omkring 800 med diagnosen i Sverige idag.

ALS är, enligt överläkare Caroline Ingre som grundat ALS center för klinisk forskning på Karolinska universitetssjukhuset, inte en enda sjukdom utan ska snarare ses som en samling undergrupper där alla leder till samma symtombild. Sjukdomen gör att armar och ben blir allt mer förlamade, talförmågan påverkas också likväl som förmågan att svälja.

Sjukdomssymtomen kan uppstå på olika ställen i kroppen för att sedan sprida sig tills man är helt förlamad. Rent tekniskt handlar det om att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, de som reglerar de viljestyrda musklerna. Påverkan sprider sig sedan genom nervsystemet.

Den som diagnosticeras med ALS avlider vanligtvis inom två till fyra år efter insjuknandet, en av tio lever dock betydligt längre på grund av en långsammare utveckling av sjukdomen.

Orsaken till ALS är inte helt fastställd, forskning tyder på en kombination av arv och miljö. Var tionde som drabbas av ALS har släktingar som haft sjukdomen. Alla som bär på anlag blir dock inte sjuka.

Källa: 1177.se

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.