I UR-serien Idrottens himmel och helvete har Mattias Höglund berättat om ätstörningar som orsakats av kulturen inom just ishockeyn. När det var som värst orkade 19-åringen från Leksand inte ens stiga upp ur sängen. Det blev sex månader på sjukhus innan livet vände till det bättre.

Och hockeyn måste ta ett stort ansvar för att upptäcka ätstörningar i tid, menar förre stjärnan Jonathan Hedström:

– Det är ett stort mörkertal som har problem med ätstörningar, säger han.

Drabbade Mattias Höglund minns hur det började:

– Jag fick höra från en tränare att jag skulle gå ner i vikt så att jag skulle bli snabbare och rörligare på isen.

”Ta bort invägningarna”

Jonathan Hedström har spelat i både NHL och SHL, och föreläser i dag om pyskisk ohälsa. Han menar att det finns snabba vägar att ta för att ta tag i problemet med ätstörningar:

– Om jag fick bestämma skulle jag ta bort framför allt invägningarna, alla dagar i veckan. De gör att man jämför sig med varandra och har ingenting att göra med hur bra man är som hockeyspelare. Just den mentala biten jobbar vi ju väldigt lite med inom hockeyn. Där skulle vi kunna rädda många på vägen, säger Hedström.

Svenska Ishockeyförbundet har agerat.

– Det känns bra att vi nu bygger in det här i vår tränarutbildning så att tränare tidigt får kunskap vad de ska leta efter och ha en plan för att identifiera individer och hur vi sen ska jobba, säger Anders Wahlström, barn- och ungdomsansvarig på förbundet.

– Jag ser inte det (som kommit fram) som kritik mot hockeyn, jag tror att det här kan hända oavsett hur mycket vi gör. Jag tror det är viktigt att vi ser till hur människan mår och att vi ser människan bakom hockeyspelaren. Då kan vi hitta de delar som inte fungerar.

– Vi har ju en tradition av tester, som jag tror vi behöver ha, men frågan är hur de hanteras. Där tror jag det finns mycket att lära.