Tommy Boustedt, generalsekreterare på Svenska ishockeyförbundet. Foto: Bildbyrån

Boustedt om kritiken: ”Strävar efter en rättvis lönesättning”

Uppdaterad
Publicerad

Generalsekreteraren Tommy Boustedt slår ifrån sig kritiken om att Svenska ishockeyförbundet har en diskriminerande lönesättning.
Han känner inte heller igen bilden av att det är en osund miljö på förbundet – trots att anställda vittnar om en stor rädsla kring att kritisera ledningen.
– När det gäller arbetsklimat så är det bra på vårt kansli, slår han fast.

SVT Sport kunde på tisdagskvällen avslöja att fackklubben vid Svenska Ishockeyförbundet i november skickat ut en officiell protest mot förbundets lönesättning.

Detta är bara den senaste i raden av mörka rubriker kring förbundet. Men generalsekreteraren Tommy Boustedt dementerar det mesta av den kritik som riktats mot dem.

– När det gäller lönesättning så ingår det i anställningen. När man anställs kommer man överens om en lön. Sen förekommer det inte lokala löneförhandlingar hos oss, utan det sker centralt. Men vi strävar givetvis efter att det ska vara en rättvis lönesättning, vi strävar givetvis efter att det ska vara en rättvis lönesättning och strävar efter att det inte ska vara diskriminering på grund av till exempel ålder eller kön eller något annat. Den bilden stämmer inte. Dessutom håller vi på med en noggrann lönekartläggning som kommer visa att vi har en jämnställd löneläggning.

Men som jag har förstått det har en sådan lönekartläggning inte genomförts tidigare. Varför inte?

– Vi försöker följa de löner som rekommenderas inom olika kategorier. Och vi har aldrig tidigare sett att det funnits det behovet. Och facket har aldrig under mina 19 år pekat på att det behövs. Men nu har de gjort det, vi håller med om det och därför gör vi det också. Den startade i höstas och finns i stort sett klar på vår ekonomiavdelning.

”Det stämmer inte”

I den här protesten så tar facket upp flera exempel där kvinnor fått lägre löneförhöjning än män trots motsvarande arbetsuppgifter. Ser inte det lite märkligt ut?

– Jag vill inte gå in på något i detalj, men det stämmer inte. Och vår kartläggning visar att de som har allra lägst löner hos oss faktiskt är män. Och det är inte heller någon diskriminering, utan det är kopplat till vilka arbetsuppgifter man har och vilken expertis man har. Och det i sig är väl i sådana fall en omvänd diskriminering. Men vi anser inte det utan anser att det är helt rätt efter vilka krav vi har.

Så du anser att ni har en rättvis lönesättning?

– Ja, så rättvis en lönesättning kan bli. Hundraprocentig rättvisa finns inte i samhället över huvud taget. Jag skulle vilja säga att löneskillnaderna vi har är mindre än vad ni har i din bransch.

Det har även kritiserats hur era lönesamtal genomförs. Vad säger du om det?

– Lönesamtal är en information om lönen. En löneförhandling sker ju centralt, mellan arbetsgivaralliansen och facket. Sen är det ju ett lönesamtal, och det handlar ju om information. Vad förhandlingen ger är sedan vad de anställda och medlemmarna sedan får ta del av. Så det är skillnad mellan löneförhandling och information.

”Vanligt att man inte har övertidsrätt”

Det finns ju fler områden där ni fått kritik för att inte följa de lagar som finns. Exempelvis att saker som ska MBL-förhandlas inte har gjort det och att många känner sig tvingade att arbeta mer övertid än man egentligen får. Hur ser du på det?

– Det är mycket på vintern och mindre på sommaren. Vi har ingen som jobbar mer än normal årsarbetstid. Periodvis har alla mer att göra. Är det en turnering till exempel så jobbar man ju nästan all tid man inte sover. Men under sommarmånaderna är det inga turneringar eller liknande. Då tar man igen det. Övertid har vi inte, men det är vanligt inom idrotten att man inte har övertidsrätt.

Så om anställda känt sig tvingade att jobba mer än man egentligen får, vad säger du då? Har de en felaktig uppfattning?

– Jag vill inte peka finger kring hur man uppfattar saker. Men inom idrotten jobbar man periodvis väldigt mycket och på obekväma arbetstider. Men det regleras ju över att man har en årsarbetstid som är ett visst antal timmar som motsvarar en heltid – och det blir aldrig mer än så.

Kritik mot hanterandet av påstått sexuellt ofredande

Ni har fått kritik för att ni inte hanterat det påstådda sexuella ofredandet så snabbt som ni borde. Hur ser du på det?

– Det är felaktigt. Vi genomförde en utredning som startade dagen då händelsen inträffade, och den var klar efter 14 dagar. Enligt arbetsgivaralliansens jurister är det en utredning som är helt ”by the book” och är helt korrekt utförd enligt lagen, säger han.

Ni kan inte känna att ni borde informerat mer om vad ni gjorde tidigt i processen?

– När det gäller den typen av utredningar är de sekretessbelagda eftersom det är mycket information. Man måste skydda personen och har inte rätt att gå in och redogöra för detaljer och liknande.

Informationsassistent Anders Feltenmark fick sluta väldigt hastigt nyligen på grund av arbetsbrist. Som jag har förstått det tror många att det var ett straff för att han anmält den tidigare nämnda händelsen och hans fackarbete i övrigt. Hur ser du på det?

– Det går inte att sparka människor hur som helst om man är anställd. Jag har läst att några tycker att han fått sparken, och det har han inte. Utan det här är en överenskommelse med Unionen centralt som har förhandlat fram det här med honom, på grund av arbetsbrist. Anders har varit med och godkänt den här överenskommelsen.

Men kan du inte förstå att det ser märkligt ut, både för utomstående och folk inne på förbundet, att bara en person på en arbetsplats får sluta på grund av arbetsbrist när ingen annan ens har korttidspermitterats?

– Ja, men det är på det sättet att vi har en överenskommelse med Anders. Vi kan inte prata om några detaljer i den här överenskommelsen. Och det kommer jag inte heller att göra. Vi kan inte agera utefter vad som ser märkligt ut eller inte. Och man måste förstå att Unionen på central nivå är med och förhandlar fram det här och råder Anders att detta är en väldigt bra överenskommelse. Så det här har skett enligt den svenska modellen, helt ”by the book”.

”Arbetsklimatet är bra”

Upplever du att det är en sund arbetsmiljö på Svenska Ishockeyförbundet?

– Det beror på vad du menar med sund arbetsmiljö. Det är högt tempo, krav på att man ska leverera. Det handlar om att prestera och att man ska göra bra resultat. När det gäller arbetsklimatet så är det bra på vårt kansli. Jag har varit här i 19 år och det här är den första gången som det är den här typen av diskussioner. Jag har inte varit med om det tidigare.

Det är personer som uppger att de känner sig kuvade och inte vågar säga vad de tycker av rädsla för vilka konsekvenser det kan få, hur reagerar du på det?

– Jag har alltid tyckt att man ska säga vad man tycker, och jag tycker också att vi har haft högt i tak i våra diskussioner om saker och ting. Men det beror väl också på vad man säger och inte säger och hur man uttrycker sig. Det är en väldigt svår fråga att kommentera.

Men det finns folk som inte vågat prata med mig på sina jobbtelefoner, utan velat ta all kommunikation via sina privata telefoner av rädsla för vad som kan hända. Är det verkligen en sund miljö då?

– Det beror ju på... Jag har ingen aning om vad innehållen i samtalen är, och jag vet inte hur man skulle kunna övervaka något sådant. Jag vet inte vem du pratat med eller om vad, så det är en nästan omöjlig fråga att svara på. Det är klart att det inte är bra om det är så, men jag har svårt att tänka mig att det skulle vara på det här sättet.

När vi nu talat om allt det här, känner du dig nöjd med hur ni hanterat allting eller är det något du tycker att ni borde gjort annorlunda?

– Kommer man från idrotten som jag gör är man aldrig nöjd med något. Det är knappt att man är nöjd om man har vunnit serie. Man vill alltid göra saker bättre. Jag har svårt att se att vi hade kunnat göra så mycket annorlunda. Löneprocessen ser ut som den gör, det är en central förhandling, vi har följt de professionella råd som finns. Men det som är svårt mellan människorna är kommunikationen. Möjligtvis är det det, att vi skulle hittat effektivare sätt att kommunicera på. Det handlar ju egentligen inte om att göra rätt eller fel, det är inte det viktigaste. Det är klart att det är viktigt att kommunicera rätt, men det är också viktigt att kommunicera ut budskap på ett bra sätt. Där hade vi kunnat göra det bättre.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tommy Boustedt håller inte med om den skarpa kritiken som riktas mot förbundet. Foto: Bildbyrån

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer