Landslagsläkaren Per Andersson är orolig över utvecklingen med allvarliga ryggproblem i svensk längdskidåkning. Foto: Bildbyrån

Allvarliga ryggproblem oroar landslagsläkare: ”Något måste göras”

Uppdaterad
Publicerad

Flera svenska skidåkare har drabbats av allvarliga ryggproblem.

Landslagsläkaren Per Andersson är oroad och tror att det beror på att Sverige inte har lagt om träningen i takt med att sporten blivit mer fysiskt krävande.

– Vi behöver bli bättre på att se vilka signaler vi måste ta på större allvar än vad vi har gjort och vi måste också bli bättre på att ge våra åkare verktyg för att hantera situationer när de börjar få ont i ryggen, säger Andersson.

Viktor Thorn, Hanna Falk och Jens Burman har alla opererats för diskbråck senaste åren. Även storstjärnan Charlotte Kalla, och flera andra åkare, har haft problem med ryggen.

– Vi är beslutsamma att något måste göras och det måste göras så fort som möjligt, säger landslagsläkaren Per Andersson.

Inget vet varför den negativa trenden fortsätter, men det finns många teorier.

Träningskulturen behöver förändras

På landslagsnivå har diskussioner om vad som behöver förändras startat. Per Andersson är en av de som funderar på vad som har gått snett, varför problemen inte har upptäckts i tid och vad svensk skidåkning måste göra.

SVT Sport har även pratat med Marcus Bystedt, fysioterapeut i skidskyttelandslaget och tidigare i längdlandslaget. Tillsammans med Andersson ger de följande bild:

  • Ökade ryggproblem gäller överbelastning. Förrädiska skador som kommer smygande och tar tid att upptäcka.
  • Träningskulturen behöver förändras. Hitta en balans mellan uthållighet och styrka, och att jobba skadeförebyggande.
  • Bättre teknik är skonsammare för ryggen.
  • Åtgärder måste sättas in i tidig ålder. Träna rätt från början.

Nya krav i längdskidor

Andersson medger att det har funnits kunskapsluckor hos åkare, tränare och läkare för att upptäcka problemen.

– Vi har inte riktigt kunnat hantera de här nya kraven som finns inom längdskidåkning, säger han.

Med ”nya kraven” syftar landslagsläkaren på att längdåkningen i dag kräver mer explosivitet, inte bara i sprint utan även i masstarter.

– Förutom den extrema uthålligheten hos distansåkarna behöver du också kunna vara muskulärt stark och vara explosiv, utveckla mycket kraft under kort tid för att hänga med i en spurt och i en tempoväxling.

KLIPP: Thorn efterlyser utredning efter ryggproblemen

Längdskidåkare måste fortsatt träna många timmar på att få bättre uthållighet. Frågan som måste knäckas är hur åkarna får plats med annan träning också.

– För de måste återhämta sig också. Det går inte bara att lägga på träning, man måste byta ut också. Om du till exempel har ont i ryggen tar man bort ett stakpass och tränar förebyggande i stället, säger Marcus Bystedt.

Marcus Bystedt har fixat många längdryggar och försöker beskriva hur höghastighetsstakning tär på ryggarna.

– De flesta har väl gjort plankan? Om man tar plankan och gör den med hopp och landar, då får man den här svikten, det är den som kommer med varenda stavtag när man hänger på stavarna. Du ska hänga i position med överkroppstyngd. Det kräver väldigt mycket bål och axelstyrka.

”Extra viktigt med teknikträning”

Bystedt tror att mycket är vunnet om åkarna förbättrar sin teknik. Alla han träffar med problem har en sak gemensamt:

– Nästan alla svankar. Därför är det extra viktigt med teknikträning. Man ska inte svanka så mycket i skidåkning. Det är en sån sak man borde börja jobba med tidigt.

Både Andersson och Bystedt anser att träningen borde göras om i tidig ålder.

– Om jag fick bestämma skulle man börja träna bål i 9-10 års ålder, säger Bystedt.

Andersson igen:

– Vi behöver se till att vi får en bra utbildning hos tränare vad gäller ungdomar, juniorer, skidgymnasier och hela vägen upp till landslag. Det här är något som jag tror grundläggs tidigt, så att man får en sund träningsmiljö i unga år och får med sig det hela vägen upp till ett landslag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.