Ebba Andersson. Foto: Bildbyrån

Krisen kan ge fler svenska världscuptävlingar

Uppdaterad
Publicerad

Fler svenska världscuptävlingar i vinter.
Det kan bli en konsekvens när coronakrisen slår hårt mot skidsporten.
– I det korta perspektivet kan det bli så, säger Niklas Jonsson i Internationella skidförbundets (Fis) längdkommitté.

Mycket talar för att den preliminära tävlingskalendern för nästa längdsäsong kommer att behöva justeras. Det är visserligen långt kvar till den tänkta världscuppremiären i finländska Ruka i slutet av november, men coronaviruset gör det mesta osäkert.

Allt fler tycks ense om att det allra minst lär bli ett åtstramat världscupprogram, och det är över huvud taget svårt att veta om man kommer att kunna resa fritt mellan olika länder i vinter.

– Men om man bortser från det så är den största risken för nästa år att många arrangörer faktiskt inte har råd eller möjlighet att arrangera tävlingar eftersom det är svårt att få sponsorer och så vidare. Den största utmaningen inför nästa år är nog att alls få ihop ett tävlingsprogram, säger Niklas Jonsson, Sveriges representant i Fis längdkommitté.

Pågående diskussion

Många nationer utanför Norden har redan tidigare haft svårt att få sina världscuparrangemang att gå ihop. Coronakrisen och dess ekonomiska efterverkningar gör inte saken lättare.

På kort sikt kan det innebära att man kommande säsong tar bort några världscuphelger, alternativt flyttar dem till länder som har möjlighet att arrangera fler tävlingar. Det kan därför bli fler tävlingar än vanligt i Sverige, Norge och Finland.

– I det korta perspektivet kan det bli så. En utväg är att ha reservorter för de tävlingar som inte kan hållas, och då är det kanske inte så lätt för de länderna som inte kan arrangera att hitta en annan arrangör i det landet. Då handlar det om vilka länder som kan ta på sig arrangemangen. Då finns det en risk att det blir mer koncentration till nordiska länder, säger Niklas Jonsson.

Viktig miljöinsats

Men att glesa ut världscupen behöver inte stanna vid en tillfällig krislösning. Diskussionen om att banta programmet har pågått länge och nu finns tillfälle att göra slag i saken, säger Jonsson, som tillhörde längdlandslaget under hela 90-talet.

– När jag började åka i världscupen 1989 tror jag att det var nio tävlingar. I fjol var det väl 40 eller något liknande.

– Om man har färre lopp skulle det kanske innebära att fler åkare kör en större andel av alla världscuptävlingar. För de senaste åren har man sett att inte alla satsar på den totala världscupen, för att i stället kunna prestera riktigt bra på några enskilda helger eller på mästerskap.

Han ser framför sig färre världscuphelger, men med fler lopp per tävlingsort. Då skulle man också få ner antalet resor, vilket vore en positiv och viktig klimateffekt.

Och till skillnad från den osäkra kommande säsongen – då det kan bli ovanligt många tävlingar i Norden – är det på lång sikt de nordiska länderna som måste släppa ifrån sig ett antal tävlingar, säger han. Annars riskerar man att helt marginalisera mindre nationer, och längdsporten blir då en alltför nordisk uppgörelse.

ARKIV: Kalla om beslutet att fortsätta: ”Jag har mer att ge” (15 april 2020)

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Charlotte Kalla kramar om lagkamraterna Frida Karlsson (till höger) och Ebba Andersson (till vänster) efter fjärdeplatsen i Holmenkollen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer